Bildningspodden Podcast

Bildningspodden är en folkbildande podcast där du…

Bildningspodden är en folkbildande podcast där du varje vecka kan höra några av landets ledande forskare i ett spännande samtal om en historisk person, företeelse, idéströmning eller konstverk. Inga förkunskaper krävs. Podden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Bildningspodden skapades 2015 av Klas Ekman och Magnus Bremmer.

Bildningspodden Website

#85 Jean-Jacques Rousseau
Han hade idéer om alltifrån barnuppfostran till hur man skapar ett demokratiskt samhälle – och hävdade att den moderna civilisationen skulle få förödande effekter på det mänskliga själslivet. Därtill var han både musiker och teaterälskare. Filosofen och författaren Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) var upplysningstidens stora humanist. Men vad gick hans tänkande i stort ut på? Varför tvingades han som femtioåring plötsligt fly Frankrike? Och hur relevanta är hans idéer idag? Bildningspodden lär dig allt väs...

#84 Jane Austen
Jane Austen (1775-1817) hör till världshistoriens mest lästa författare. Romaner som Stolthet och fördom och Förnuft och känsla är klassiker som ständigt utkommer i nya upplagor, tolkningar och filmatiseringar. Samtidigt är relativt lite känt om privatpersonen Jane Austen. Myten säger att hon levde ett händelsefattig liv på den engelska landsbygden, men breven vittnar om både en vass tunga och en skarp blick på samhället omkring henne. Bildningspodden tar dig med till Jane Austens litterära landskap. Vad ha...

#83 Väckelsens historia
Den religiösa väckelsen var en av 1800-talets tre stora folkrörelser. Tillsammans med arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen anses den ha banat väg för det moderna genombrottet i Sverige. Väckelserörelserna bidrog med sina demokratiska organisationer, sitt tidiga försvar för kvinnliga predikanter och sin pådrivande roll för religionsfrihet. Men i vår tid associeras väckelse också till bakåtsträvande ideal, moraliskt trånga miljöer och en ibland diskriminerande människosyn. Hur ska vi förstå väckelsens histo...

#82 Stockholms blodbad
Under två kusliga novemberdagar 1520 avrättades stora delar av Sveriges maktelit på Stortorget i Stockholm. Händelserna utspelade sig omedelbart efter att kung Kristian II av Danmark – eller "Kristian Tyrann", som han kom att kallas efter blodbadet – hade intagit Stockholm och krönts till svensk kung på slottet. Vad var det egentligen som hände? Hur planerat var det fasansfulla dådet? Anade gästerna på Kristians kröningsfest någonsin att de snart skulle bli halshuggna? Vilka roller spelade ärkebiskopen Gust...

#81 Richard Wagner
Hur ska vi förhålla oss till RICHARD WAGNER (1813-1883)? Han är kompositören och dramatikern som revolutionerade operakonsten med sina kolossala allkonstverk och banade väg för den moderna musiken. Många har liknat hans musikdramatik vid en drog, fullkomligt omöjlig att värja sig ifrån. Men Wagner är också förknippad med unkna ideologier. Hans antisemitism är omvittnad och efter hans död dyrkades hans germanska operadramer av nazisterna. Vem var egentligen Richard Wagner? Går det att lyssna på hans musik u...

#80 Prostitutionens historia
Sedan 1999 är det förbjudet att köpa sex i Sverige, men tillåtet att sälja. När sexköpslagen trädde i kraft var den unik i världen med att lägga ansvaret hos köparen. Prostitutionens historia har annars allra mest handlat om kvinnan som säljer sig. Hon har stigmatiserats och kontrollerats, men enligt vissa också ofrivilligt gjorts till ett offer. Bildningspodden blickar tillbaka på prostitutionens historia, med särskilt fokus på 1800-talets Stockholm. Det handlar om "apelsinflickor", cigarrbodar, kommunala ...

#79 Adam Smith
Den skotske filosofen Adam Smith (1723-1790) brukar kallas nationalekonomins fader. Lika ofta tillskrivs han en blind tilltro till marknadens förmåga att reglera sig själv. Men historien är egentligen betydligt mer nyansrik. Adam Smith var en liberal upplysningstänkare som skrev om alltifrån moralfilosofi och estetik till astronomi. Som ekonom trodde han starkt på kapitalismen – men föraktade giriga kapitalister. Han var övertygad om att friheten att göra affärer för egen vinning skulle gynna samhället i st...

#78 Nell Walden
Hon växte upp i en prästfamilj i Landskrona, förlovade sig och utbildade sig till organist. Så plötsligt bröt hon upp. Flyttlasset gick till Berlin och den moderna avantgardistiska konstens epicentrum. Nell Walden (1887–1975) är en av den svenska konsthistoriens stora doldisar. Som en centralfigur på den expressionistiska tidskiften Der Sturm blev hon en av tidens mest inflytelserika konstsamlare, innan hon själv började odla ett eget konstnärskap. Waldens liv är en fascinerande komplex historia i korsdrage...

#77 Carl Michael Bellman
Han brukar kallas den svenska visans fader. Carl Michael Bellman är söderkisen som växte upp i en högreståndsfamilj på dekis – och som tog till lutan för att återställa familjens ära. Genom att korsbefrukta religiös diktning med dryckesvisor, kombinerat med maskeradspel och en häpnadsväckande förmåga att härma ljud, revolutionerade Bellman visdiktningen. Men varför skrev han egentligen så mycket om alkohol? Var han själv en lika stor fyllebult som Fredman? Hur var hans förhållande till Gustav III? Har Bellm...

#76 Postmodernismen
Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras "postmodernismen" fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten ...

#75 Onkel Toms stuga
"Onkel Toms stuga" är boken som sägs ha startat det amerikanska inbördeskriget. Åtminstone om man får tro Abraham Lincoln. Harriet Beecher Stowes roman från 1852 skildrar slaveriets omänsklighet och hör till den amerikanska litteraturens mest inflytelserika böcker. Under hela 1800-talet var det bara Bibeln som sålde i fler exemplar i USA. Men på senare år har den historiska betydelsen överskuggats av en allt starkare kritik mot bokens stereotypa skildringar av svarta. Hur ska vi förhålla oss till "Onkel Tom...

#74 Heliga Birgitta
Birgitta Birgersdotter (1303-1373) är den uppländska lagmansdottern som blev helgon i Rom. Redan som 6-åring kände hon enligt egen utsago den gudomliga kallelsen. Under resten av sitt liv drabbades Birgitta av syner, som nedtecknades och gav eko i sin samtid. I dessa "himmelska uppenbarelser" gestaltas alltifrån Jesu födelse som en förlossningsscen till samtida politiska intriger. Veckans avsnitt tar ett samlat grepp om Heliga Birgittas gärning, med fokus på hennes banbrytande texter och kontroversiella per...

#73 Franska revolutionen
Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Frihet, jämlikhet, broderskap. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och skräckväldet var ett faktum. Monarkin avskaffades, republik utropades – innan en kejserlig envåldshärskare återtog makten. Följ med på en underhållande, detaljrik genomgång av upprinnelsen, händelseförloppet och revolutionens viktigaste politiska, sociala och kulturella effekte...

#72 Mentalsjukhusets historia
Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att "dåren" snarare var en "sinnessjuk" som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med p...

#71 Industriella revolutionen
Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var "bomullssvälten"? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår? Veckans gäster är Mal...

#70 Platon
Han uppfann själva begreppet "begrepp", skapade filosofihistoriens mest berömda liknelse – och introducerade en radikalt ny syn på människan som full av motstridiga känslor och drivkrafter. Platon (428-348 f. Kr.) är den grekiska tänkaren som la grunden till hela den västerländska filosofin. Veckans avsnitt tar sig an hans tänkande, från idéläran och grottliknelsen till skriftkritiken, kärleksläran och kunskapsteorin. Men berättar också om hans uppväxt i Aten och relationen till Sokrates, hans mystiska karr...

#69 Maoismen
Maoismen var statsideologi i en av 1900-talets värsta diktaturer – och gjorde samtidigt segertåg i vänsterintellektuella kretsar i Europa på 60-talet. Hur gick det till? Vem var Mao Zedong och vad gick hans kommunistiska ideologi ut på? Hur kunde den kinesiska regimen stoppa informationsspridningen om katastroferna i landet? Varför var de maoistiska propagandaaffischerna så färgglada? Och vad var det egentligen som lockade den svenska vänsterrörelsen i det maoistiska tankegodset? Veckans gäster är Michael ...

#68 Rösträttens historia
Idag har alla svenska medborgare över 18 år rätt att säga sitt om vilka som ska styra i landet. För hundra år sedan var det fortfarande bara en femtedel av befolkningen som hade rösträtt. Så togs 1918 det historiska beslutet att införa allmän rösträtt i Sverige. Men när började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rö...

#67 Stormaktstiden
Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. Ungefär så brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det långa 1600-talet i Sverige var också en tid av snabb modernisering, då den moderna statsmakten, byråkratin, pressen och postväsendet började växa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spåren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstå den här komplexa perioden i svensk historia? Hur mäktigt var egentligen Sverige? Vilka var tidens mest fascinerande per...

#66 George Sand
George Sand (1804-1876) var en av 1800-talets mest lästa författare. Därtill en inflytelserik debattör, socialist och feminist. Ändå är det lika mycket hennes privatliv som hamnat i historieböckerna. Kärleksrelationerna var många och ofta med berömda män och kvinnor. Iklädd byxor och med cigarr i mungipan tänjde hon på sin tids kvinnoroll. Amantine Lucile Aurore Dupin, som hon egentligen hette, föddes i ett aristokratiskt hem på den franska landsbygden och gifte sig i unga år med en baron. Historien kunde h...

#65 Frankfurtskolan
I början av 30-talet, på ett litet forskningsinstitut i Frankfurt, uppstod en av 1900-talets mest inflytelserika akademiska miljöer. Det brukar kallas Frankfurtskolan, den banbrytande marxistiska teoribildning som växte fram i forskarkretsen kring Institutet för socialforskning, med namn som Theodor Adorno, Max Horkheimer, Herbert Marcuse och Walter Benjamin. Frankfurtskolans tänkare mixade Marx och Freuds teorier i en radikalt ny blandning, med udden riktad mot kapitalismen och masskulturen. Deras böcker v...

#64 Harry Schein
Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman, mest känd för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för...

#63 Encyklopedins historia
På hösten 1747 i Paris inledde matematikern D'Alembert och filosofen Diderot arbetet med att samla all världens vetande. Nästan tre decennier senare stod Encyklopedin klar, ett gigantiskt uppslagsverk i 28 band som kommit att bli själva sinnebilden för upplysningstänkandet. Varifrån kom idén till det djärva projektet? Vilken roll spelade det parisiska innekaféet La Procope i den här historien? Var börjar egentligen uppslagsverkets långa historia? Och hur mycket har Wikipedia med allt detta att göra? Veckan...

#62 Big data (live)
Varje dag bidrar våra vardagliga vanor till att spä på ett informationsöverflöd som saknar motstycke i världshistorien. Det brukar kallas big data, de enorma datamängder som vi dagligen skapar och som i allt större utsträckning påverkar vår tillvaro. Vilka nya upptäckter om människan och världen har det bidragit till? Har de nya sökmöjligheterna i vårt digitaliserade kulturarv redan börjat förändrat vår syn på historien? Överdriver vi konsekvenserna – eller har vi bara sett början? Bildningspodden reder ut ...

#61 Ellen Key
Hon var en av sin tids mest radikala tänkare. En feminist, pedagog och folkbildare lika mycket som skarp debattör och esoteriker. ELLEN KEY (1849-1926) växte upp i överklassmiljö på en småländsk herrgård, men ägnade ett liv åt att kämpa för de mindre privilegierade. Hennes radikala syn på barnuppfostran och pedagogik bidrog starkt till att driva igenom förändringar som vi idag tar för givna, som avskaffandet av barnaga, samskola för pojkar och flickor och rättigheter för oäkta barn. Som kvinnosakskämpe argu...

#60 De intellektuella (live)
Säg ”intellektuell” och många får nog en kedjerökande Jean-Paul Sartre eller Simone de Beauvoir vid ett kafébord i Paris för ögonen. Men vad är egentligen en intellektuell? Hör de hemma på biblioteket, kaféet eller barrikaden? När myntades själva begreppet? Vilken betydelse hade författaren Émile Zolas utspel i Dreyfusaffären 1898 för den här historien? Har välfärdsstaten Sverige någonsin varit ett land för verkligt intellektuella? Och hur mår de intellektuella idag? Har de rentav ersatts av den tvärsäkra "...

#59 Medborgarrättsrörelsen i USA
Vid mitten av 1950-talet började någonting att hända i USA. Nio svarta elever började studera vid en tidigare rassegregerad skola i Arkansas, trots intensivt motstånd från delstaten och hätska protester från lokalinvånare. På en buss i Montgomery vägrade Rosa Parks upplåta sin sittplats åt en vit man. Hon arresterades, men den efterföljande bussbojkotten blev startskottet för en gräsrotsrörelse som saknar motstycke i amerikansk historia. Med civil olydnad och fredliga demonstrationer lyckades medborgarrätt...

#58 Nya Sverige
Den 23 mars 1638 seglade en svensk expedition in i Delawareviken på Nordamerikas östkust. Det var början på en längre svensk kolonisering av området, en av de allra tidigaste europeiska kolonierna på kontinenten. Kolonin kom att kallas Nya Sverige och varade i 17 år. Hur uppstod egentligen idén om en svensk koloni? Vilka människor bodde i Nya Älvsborg, Nya Stockholm och de andra bosättningarna? Hur harmonisk var egentligen relationen till de lokala urfolken? Vilken betydelse hade kolonin under 1800-talets m...

#57 Queer
"We're here, we're queer, get used to it!" Aktivistgruppen Queer nations slagord och engagemang för aidsfrågan i början av 1990-talet brukar betraktas som queerrörelsens urscen. Vad som ursprungligen hade varit ett skällsord mot homosexuella och könsöverskridare återtogs och blev symbolen för en ny, normbrytande könspolitik. Sedan dess har queerteori etablerats som en akademisk disciplin och blivit ett flitigt använt ord i offentligheten. Vad betyder egentligen begreppet och hur kan det användas? Hur queert...

#56 Yttrandefrihet
Vad får man egentligen säga i det här landet? År 1766 antog Sverige historiskt tidigt en Tryckfrihetsförordning. Censuren upphävdes och tillgången på information i offentligheten ökade lavinartat. Men i vilken utsträckning får man idag begränsa vilka som får yttra sig? Hur gammal är egentligen idén om en rättighet att få säga vad man vill? Och vilka är lagstiftningens största utmaningar i de sociala mediernas tidevarv? Gäster i studion är Mårten Schultz och Jonas Nordin. Mårten Schultz är professor i civil...

#55 Klimatförändringarna
Klimatförändringarna hör till vår tids hetaste frågor. Läget är allvarligt, det är forskningen så gott som enig om – men det är också en omtvistad politisk fråga. Klimatförnekelse har dessutom blivit ett begrepp. Veckans avsnitt lär dig det viktigaste om klimathotet och forskningsläget om klimatförändringarna. Vilka är de enskilt viktigaste faktorerna bakom klimatförändringarna? Hur snabbt går det? Har översvämningar och andra naturkatastrofer blivit vanligare? Vilka tecken på klimatförändringar kan vi själ...

#54 Skillingtryck
Sorgliga kärlekshistorier, skeppsbrott, superi, avrättningar och skandaler. Skillingtryckens visor kunde handla om det mesta i snaskväg. Men genren var bred och samlade nyheter och berättelser som idag sprids över såväl tv-serier och dagspress som skvallertidningar och extremsajter. Hur uppstod egentligen själva trycksaken och musikgenren – och hur hänger de två ihop? Vilka skrev, sålde och läste trycken? Och hur snabbt efter en aktuell händelse fanns det en skillingtrycksvisa på temat på marknaden? Veckan...

#53 Weimarrepubliken
Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitek...

#52 Emanuel Swedenborg
Den 24 mars 1744 började den då 56-årige ämbetsmannen, ingenjören och naturforskaren Emanuel Swedenborg plötsligt att nedteckna sina drömmar. Drömdagboken skulle öppna porten till en annan värld. Swedenborg lämnade snart sitt tidigare liv bakom sig och ägnade resten av sina dagar åt att författa djupt originella, religiösa skrifter. Dessa andliga verk hör till det mest inflytelserika som någon svensk någonsin författat. Men vad går de egentligen de på? Vilka är Swedenborgs viktigaste idéer? Hur mycket av na...

#51 Elin Wägner
Elin Wägner (1882-1949) var rösträttsaktivist, författare, journalist, fredsivrare och akademiledamot. Den mest koncisa beskrivningen myntade hon ändå själv: SBK, "Självförsörjande Bildad Kvinna" – som de kvinnliga journalisterna i Wägners moderna klassiker "Pennskaftet" (1910) kallar sig själva. Men på vilket av alla dessa områden var hon egentligen mest banbrytande? Vad betydde det tidiga mötet med suffragetterna i London för Wägners feministiska tänkande? Vad utmärkte hennes litterära stil? Och hur hante...

#50 Spanska inbördeskriget
Det brukar kallas för ett av de första verkligt moderna krigen. Dessutom ett av de mer splittrade och blodiga, men också väldokumenterade. Den moderna fotojournalistiken fångade döden vid frontlinjerna och en stor mängd författare och konstnärer har förevigat dess effekter. Men vad gick egentligen spanska inbördeskriget ut på? Vilka var det som stred, och varför? Hur kommer det sig att så många frivilliga reste från hela världen för att ansluta sig? Och varför blev deras insats kriminaliserad i många länder...

#49 Drogernas historia
I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar en tripp genom rusets och de psykoaktiva substansernas historia. Hur definierar vi en drog? Vilken enskild substans har haft störst påverkan på världen? Varför spelade tobaken en så central roll i kapitalismens framväxt? Och hur många koppar kaffe krävs det egentligen för att ...

#48 Vergilius
Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Själv tycks han ha trivts allra bäst på landsbygden, långt ifrån den bullrande storstaden. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil?  Vad handlar storverket Aeneiden om? Hur praktiskt användbar är egentligen hans lantbrukspoesi? Och varför har just Vergilius ...

#47 Drottning Kristina
Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och vad gjor...

#46 Häxprocesserna
Det brukar kallas "det stora oväsendet", den period mellan 1668 och 1676 då häxförföljelserna rasade som värst i Sverige. Under de åren avrättades omkring trehundra personer för häxeri, men långt många fler ställdes inför rätta för trolldom, bortförande av barn till Blåkulla och allmän vidskepelse. Vad var det egentligen som hände? Vilka var de drivande krafterna bakom förföljelserna? Vad utmärkte de svenska processerna? Vilken roll spelade barnens vittnesmål i domarna? Hur lät de vanligaste försvaren och b...

#45 Ingmar Bergman (live)
Det sägs att han fick sitt första filmjobb i början av 40-talet efter att envist ha hängt utanför stängslet vid Filmstaden i Råsunda. 42 år senare tilldelades hans sista stora långfilm "Fanny och Alexander" inte mindre än fyra Oscarstatyetter. Filmregissören, teatermannen och författaren Ingmar Bergman (1918–2007) är en av Sveriges mest kända och banbrytande konstnärer genom tiderna. Men vilket är egentligen Bergmans vikigaste bidrag till filmhistorien? Vad handlar hans filmer om? Hur intresserad var han av...

#44 Einsteins relativitetsteori
Säg Einstein och de flesta får omedelbart upp en bild av ett ansikte, kanske även en formel och namnet på en viss teori. Fysikern Albert Einstein tillhör världens mest igenkända personer – men vad går egentligen hans mest kända teori ut på? I veckans avsnitt reder vi ut skillnaderna mellan den speciella och den allmänna relativitetsteorin, förklarar vad formeln E = mc² egentligen handlar om och spårar relativitetsteorins efterdyningar från atombomben till de senaste science fiction-filmerna. Gäster i studi...

#43 Modeindustrins historia
Den första modetrenden spreds från det spanska hovet redan på 1500-talet. Vid mitten av 1800-talet kunde en växande borgerlighet börja köpa kläder till rimliga priser i de nya varuhusen. Någonstans däremellan föddes en global modeindustri. Hur gick det till? När uppstod de första modehusen? Vad var en sidenkramhandlare? Vad gjorde Coco Chanels stil så unik? Och vilket är det mörkaste ögonblicket i industrins historia? I veckans avsnitt synar vi modeindustrins historia noggrant i sömmarna. Gäster i studion ...

#42 Hegel
Den samtida filosofen Schopenhauer sammanfattade hans filosofi som "absolut nonsens". Han var svårbegriplig redan för sin samtid, och än i dag både förbryllas och fascineras läsare inför hans texter. Ändå kan den tyske filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831) utan omsvep kallas en av de absolut viktigaste tänkarna i modern tid. Hans idéer om hur människan blir till i ett historiskt skeende och i relation till andra människor har varit djupt inflytelserika och påverkat tänkare från Karl Marx och ...

#41 Den svenska synden
I april 1955 publicerade den amerikanska tidskriften Time ett reportage av journalisten Joe David Brown under rubriken "Sin & Sweden". Det blev startskottet på en internationell mytbildning kring svenskarnas (och i synnerhet svenskornas) frigjorda, rentav omoraliska förhållande till sex. Ulla Jacobssons nakna bröst i Arne Mattssons film "Hon dansade en sommar" (1951) spelade en inte så liten roll – men var kom egentligen myten om den svenska synden ifrån? Och hur mycket av den stämmer egentligen? Vad har de...

#40 Hannah Arendt
Få politiska tänkare lär vara mer aktuella idag än den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt (1906-1975). Hennes verk utkommer ständigt i nya översättningar och upplagor, de tolkas, omläses och diskuteras för fullt. Som judinna tvingades hon fly det nazistiska Tyskland, men flera av de fenomen som hon analyserade mot bakgrund av den erfarenheten – totalitarism, populism, ondskans banalitet, det kritiska tänkandets förfall och offentlighetens kris – har blivit skrämmande aktuella även i vår egen tid. Veck...

#39 Monstrets historia (live)
Vad är ett monster? Ett sjöodjur, en zombie, en siren – eller vad som helst som skrämmer genom att avvika från normen? Veckans avsnitt djupdyker i monstrets historia, från en 35 000 år gammal mammutskulptur fram till höstens skräckinjagande clowner. Däremellan antika vidunder, drakar, gengångare, Frankenstein, nazistiska zombier och mycket, mycket annat ... Veckans gäster är Eva Kingsepp, medie- och kommunikationsvetare vid Karlstads universitet, och Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet och r...

#38 Aristoteles
Aristoteles är tillsammans med Platon den antika grekiska filosofins två absoluta storheter. Han levde på 300-talet f Kr, skolades i Platons akademi, arbetade några år som privatlärare åt Alexander den store, innan han återvände till Aten och bildade sitt eget banbrytande lärosäte, Lykeion. Aristoteles formulerade tankar på alla tänkbara filosofiska områden och lade grunden till den västerländska vetenskapen. Veckans avsnitt försöker sammanfatta Aristoteles tänkande och reda ut hans viktigaste idéer. Vad är...

#37 Alkemins historia
Guld, evigt liv och absolut makt. Alkemisterna drömde inga små drömmar. Men hur många alkemister lyckades egentligen framställa guld? Hur gick de tillväga rent tekniskt? Hur kom det sig att drottning Kristina höll sig med ett helt alkemiskt laboratorium? Och varför är spelmissbrukaren vår tids motsvarighet till alkemisten? Veckans avsnitt djupdyker i alkemins historia. Gästande forskare är Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet och förstebibliotekarie vid Hagströmerbiblioteket, och Carl...

#36 Selma Lagerlöf
Sagoberätterska. Samhällsskildrare. Nobelpristagare. Politiker. Herrgårdsägare. Spiritist. Fredsivrare. Nationalklenod. Selma Lagerlöf (1858-1940) har många ansikten. Utan tvekan är hon en av den svenska litteraturens viktigaste och mest folkkära författare. Veckans avsnitt tar ett samlat grepp om denna litterära gigant. Vad handlar Lagerlöfs viktigaste böcker om? Vilka är hennes återkommande teman och berättartekniska grepp? Vad vet vi om hennes uppväxt? Hur politisk var Lagerlöf som författare? Och vad st...

#35 Den grekiska tragedin
Det kallas ibland teaterkonstens vagga, det antika grekiska drama som växte fram i Grekland kring 400-talet före Kristus. Flera av de tragedier och komedier som då spelades inför storpublik på teaterfestivaler spelas idag fortfarande på teaterscenerna, som Sofokles "Kung Oidipus" och Euripides "Medea". Och då har vi inte ens börjat tala om det inflytande som tragedin haft på det västerländska tänkandet och litteraturen, liksom hur vi tycker att riktig djupt känd olycka ska uttryckas på scen och bioduk. Men ...

#34 Romancelitteratur
Någon måste ha baktalat romancelitteraturen, för den har kallats både tantsnusk och blivit föremål för en mängd myter om såväl böckernas innehåll som de som läser dem. Men genren – i Sverige mest känd genom förlaget Harlequins böcker – är bred, har en rik flora av subgenrer och kanske lika många bilder av kärlek som det finns läsare. Dessutom har den en lång historia – från 1700-talets pionjärverk, över föregångare som Jane Austen och Borta med vinden, fram till samtida bästsäljare som Fifty Shades of Grey....

#33 Kleopatra
Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Avsnittet spelades in live under helgens bokmässa i Göteborg. Gä...

#32 Studiecirkeln (live)
Olof Palme kallade en gång Sverige för en "studiecirkeldemokrati". Allt sedan socialdemokraten och nykterhetsmannen Oscar "med skägget" Olsson bildade den första studiecirkeln 1902 har svenskar haft en särskild vana att lära sig saker i grupp. Hur har studiecirkeln präglat Sverige? Hur hanterades det borgerliga bildningsidealet av den folkbildande arbetarrörelsen? Och har vi fortfarande behov av att sitta ner tillsammans och bilda oss? Veckans avsnitt handlar om studiecirkelns historia och betydelse idag. ...

#31 Michel Foucault
Han var under sin livstid en lika excentrisk som medial personlighet. Men Michel Foucault (1926–1984) är framför allt känd för att ha förändrat vår syn på makt. Själv liknade han sina teorier vid en verktygslåda – och den har använts så flitigt av samhällsvetare och humanister att han blivit världens mest citerade forskare. Veckans avsnitt försöker sig på att sammanfatta hans liv och tänkande. Vad betyder egentligen ”diskurs”? Hur viktig var den tidiga vistelsen i Uppsala för insikten att maktstrukturer kan...

#30 Alkohol
Svenskarna har ett komplicerat förhållande till alkohol. Varför är det så? Veckans avsnitt spårar föreställningar om alkohol från Bibeln till Sällskapsresan, diskuterar motbokens och Systembolagets inflytande liksom seglivade stereotyper kring kvinnligt och manligt drickande. Gäster i studion är Magnus Öhrn, docent i litteraturvetenskap, och Lisa Wiklund, lektor och fil. dr i etnologi, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och ...

#29 Koranen
Guds ord är ord en sak – eftervärldens tolkning av dem en annan. Vad står det egentligen i Koranen? Hur olika har dess suror och verser tolkats? Vilken är bokens viktigaste skillnad mot Bibeln och andra heliga texter? Veckans avsnitt handlar om islams heliga skrift och diskuterar alltifrån hur den kom till, kändisrecitatörer och ett missförstått jihad-begrepp till dagens livaktiga feministiska korantolkning. Gäster i studion är Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, och Mohammad Fazlhas...

#28 Digital litteratur
Visste du att Kerstin Ekman har programmerat ett litterärt spel? I hennes dataprogram "Rymdresa" från 1991 måste spelaren identifiera såväl stjärnbilder och poesicitat för att ta sig vidare – och helst vara ordentligt beläst inom science fiction-litteratur. Kerstin Ekman är inte den enda författare som intresserat sig för litteraturens digitala möjligheter. Ända sedan de första datorerna såg världens ljus har det gjorts försök att skapa digital skönlitteratur. Men hur ringar man in litteraturens digitala hi...

#27 Lyx
Moraliserandet över lyxkonsumtion föddes inte med Lyxfällan. På 1700-talet jämförde man utbredningen av "yppighet" med digerdöden - och konstaterade att lyxen var farligare. Men var börjar egentligen lyxens historia? Hur har det svenska sparsamhetsidealet påverkat synen på överflöd och exklusivitet? Och vad var 1700-talets motsvarighet till teppanyakihällen? Veckans gäster är Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, Leif Runefelt, docent i historia vid Södertörns högskola och ...

#26 Ostindiska kompaniet
Mellan åren 1731 och 1813 fraktade Svenska Ostindiska Companiet ofantliga mängder te, porslin och silke från Östasien till Sverige. Men kompaniet var lika mycket ett internationellt exportföretag, där större delen av lasterna såldes vidare till Europa. Vilken inflytande fick handeln på Sveriges kultur- och näringsliv? Vad sjutton gjorde besättningen på de långa resorna? Och hur mycket fick de egentligen se av slutdestinationen? Veckans avsnitt handlar om ett av Sveriges mest framgångsrika företag genom tide...

#25 Kändisens historia
I början av 1900-talet kunde skvallerjournalister tvingas försvara sin heder i duell med värja. Men var börjar egentligen kändisens historia? ”Berömdhet”, ”celebritet”, ”omtalad”, ”kulturpersonlighet” är alla ord som dyker upp i svenskan under 1800-talet. Varför blev man så fascinerad av celebriteter just då? Vad skiljer 1800-talets celebritetsvurm från vår tids paparazzikultur? Och varför behöver vi egentligen kändisar över huvud taget? Gäster i studion är Andreas Nyblom, kulturhistoriker och litteraturve...

#24 Dostojevskijs "Brott och straff"
"Brott och straff" har kallats den första psykologiska thrillern och världens bästa deckare. Dostojevskis febriga skildring av antihjälten Raskolnikovs mord på en pantlånerska och dådets rättsliga och psykologiska efterspel fyller 150 år i år. Vad säger romanen om 1860-talets Ryssland? Hur påverkades texten av Dostojevskijs prekära situation vid skrivandet? Och vad kan dagens deckarförfattare lära sig av berättartekniken? Veckans avsnitt av Bildningspodden dyker ner i en av världslitteraturens absoluta klas...

#23 Hippierörelsen
Peace, love and understanding. Långt hår och blommiga folkabussar. Zenbuddism, droger och psykedelisk rockmusik. Till ytan är hippiekulturen ganska enkel att ringa in. Men vad var det egentligen för en rörelse? Var den bara flum och "far out" – eller hade den också en mer medveten och ideologisk, rentav politisk sida? Var uppstod fenomenet? Och hur mycket av hippiens värderingar finns kvar i vår tid? Gäster i studion är Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Kim Salomon, profe...

#22 Exilförfattare
Vad händer med en människa när hon tvingas lämna sitt hemland och drivs på flykt? Litteraturhistorien är full av författare som vittnat om landsflykt och exiltillvaro – från gamla greker till amerikaner i Paris och vår tids politiska flyktingar. Hur har exilerfarenheten påverkat litteraturen genom tiderna? Gäster i studion är Astrid Ottosson al-Bitar, forskare och lektor i arabiska, och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast ...

#21 Berättelsen om Genji
Den har kallats världshistoriens första roman. Berättelsen om Genji är den stora japanska klassikern, ett mastodontverk som skrevs redan i början av 1000-talet av hovdamen Murasaki Shikibu och som blivit såväl film och opera som "mobiltelefonroman". Vad är det i Genji Monogatari som gör sig aktuellt i varje ny tid? Hur har den tolkats genom historien? Och hur kan vi läsa den idag? Kan skildringen av prins Genjis kvinnoerövringar och erotiska eskapader rentav sägas ha feministiska motiv? Gäster i studion är...

#20 Upptäcktsresande
Svunnen är den tid då västerländska upptäcktsresande kunde resa över världshaven och påstå sig ha upptäckt nya kontinenter. Är upptäcktsresandet en utdöd företeelse? Veckans bildningspodd utforskar upptäcktsresandets historia och nutid – från machoideal och crossdressing till kartläggande konstnärer och de senaste inredningstrenderna. Gäster i studion är Henrik Höjer, historiker vid Uppsala universitet och redaktör på tidskriften Forskning & framsteg, Staffan Bergwik, docent i idéhistoria vid Stockholms un...

#19 Mary Wollstonecraft
Mary Wollstonecraft (1759–1797) är feministpionjären som framhöll "manlighet" som ett eftersträvansvärt ideal för kvinnor. Hon är upplysningsfilosofen som försvarade Franska revolutionen men kritiserade upplysningstänkarnas ojämställda syn på frihet. Ändå överskuggades länge Wollstonecrafts banbrytande tänkande av hennes livshistoria. Vilka var hennes mest revolutionerande idéer? Vilken betydelse hade vistelsen i Paris mitt under revolutionsåren för hennes utveckling som politisk tänkare? Och varför gick he...

#18 Naken konst
Nakna kroppar hör till konstens äldsta motiv. Ändå kan naken konst fortfarande provocera, och den censureras regelbundet på sociala medier. Är nakenhet mer laddat idag än vad det var under antiken eller renässansen? Vilka olika betydelser har nakna kroppar haft i konsthistorien? Hur mycket har de med sexualitet att göra? Och är en naken kropp alltid objektifierad? Veckans bildningspodd kikar in i den avklädda konsthistorien. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe, konstvetare vid Stockholms universite...

#17 Sigmund Freud
På hösten 1899 publicerade Sigmund Freud boken "Drömtydning". Med teorierna om drömmens symbolik och människans omedvetna själsliv la han grunden till sin banbrytande psykoanalytiska metod. Vad var så revolutionerande med Freuds idéer? Hur togs de emot i hans egen tid? Varför var han så intresserad av det sexuella? Och vad betyder egentligen "narcissism", "dödsdrift", "oidipuskomplex" och andra freudianska begrepp? Bildningspodden diskuterar en av 1900-talets mest inflytelserika figurer. Gäster i studion ä...

#16 Edith Södergran
Hon är en av de mest lästa och älskade diktarna i den svenska litteraturen, ofta betraktad som dess första verkligt modernistiska poet. Men i den tidiga forskningen förminskades finlandssvenska Edith Södergran (1892-1923) till lungsjuk dagboksdiktare, helt isolerad på det karelska näset. Vem var hon? Hur viktig var egentligen sanatorievistelsen i Schweiz för hennes skrivande och kontakten med det europeiska avantgardet? Hur har hon tolkats under 1900-talet – och hur ska vi närma oss hennes dikter idag? Veck...

#15 Kokbokens historia
Det sägs att det ges ut en kokbok om dagen i Sverige idag. Men när skrevs egentligen den första kokboken? Skulle vi våga laga de recepten idag? Vilken är den viktigaste kokbok som någonsin skrivits? Och finns det politiska eller rentav moraliskt tvivelaktiga exempel i genren? Bildningspodden frossar i kokbokens historia. Gäster i studion är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker verksam vid Örebro och Stockholms universitet, och Sven Isaksson, arkeolog och mathistoriker vid Stockholms universitet...

#14 Opera
Få kulturyttringar doftar lika mycket finkultur som opera. Alla städer med självaktning har ett operahus. Genren är samtidigt lika flitigt omdebatterad som den är klassisk. Bildningspodden nystar i operans historia och samtid. När uppfördes den första operan? Vad var egentligen en kastratsångare? Och stämmer det att operagenren är sexistisk – eller är det snarare en konstform som leker med könsrollerna? Gäster i studion är Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap, och Axel Englund, litteratur- och musi...

#13 Versailles
Kolossalt stort, otroligt praktfullt och byggt under självaste kung Sol, Ludvig XIV, mitt under Frankrikes kulturella storhetstid i slutet av 1600-talet. Versailles är sinnebilden för det kungliga maktcentrumet. Myterna om slottet är många och skvallrar om allt från urspårade fester till chockerande usel hygien. Än i dag tillhör Versailles Frankrikes främsta turistmål. Bildningspodden öppnar porten till en kunglig historia.  Gäster i studion är Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor emerita i konstvetensk...

#12 Latin
Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Hur kunde ett latinskt skämt låta? När slutade vetenskapsmän att tala med varandra på latin? Och hur dött är egentligen språket idag? Veckans avsnitt av Bildningspodden botaniserar i latinets historia – från romarriket till vår tids floror och tatueringstrender. Gäster i studion är Erika Kihlman, docent i latin vid Stockholms universitet, Olle Ferm, professor emeritus i medeltidshistoria vid Stockholms universitet och Jenny Beckman, docent i idé- och lärd...

#11 Alltings slut – från apokalypsen till klimathotet
Hot om undergång och mänsklig förödelse har skuggat alla tidsåldrar. Vare sig hotet kommit från pesten, kärnvapen eller klimatet, varit verkligt eller mest av allt en inbillning, har våra rädslor gestaltats i berättelser. Vad kännetecknar dessa undergångsberättelser? Hur har de förändrats genom historien? Vilken relation har de till verkligheten? Och fyller de någon särskild funktion för oss? Den här veckan tacklar Bildningspodden ett ödesmättat tema – och konstaterar att klassisk undergångsretorik har satt...

#10 Nykterhetsrörelsen
Kafferepet. Luciafirandet. Systembolaget. Studiecirklarna. Flera självklarheter i vår tid kan spåras tillbaka till nykterhetsrörelsens storhetstid. I början av 1900-talet gick rörelsen från att vara en angelägenhet för de lägre klasserna till att bli en maktfaktor i samhällets elit. Vad var det för en rörelse? Hur har den verkat och moderniserats över tid? Och när fick den sin tråkighetsstämpel? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av de stora svenska folkrörelserna. Gäster i studion är Kerstin...

#9 Universitetet
Vad är ett universitet? En läroanstalt för högre utbildning, om du frågar ordboken. Men sedan när och för vem? Varför behövdes de från första början? Och hur mycket av de första universiteten finns kvar i dagens? Den här veckan nystar Bildningspodden i universitetets historia, från Platon och till Harry Potter-kurser. Gäster i studion är Annika Ullman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, Anders Burman, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola och Uppsala universitet, och Sharon Rider, profes...

#8 Fredrika Bremer
Internationell bästsäljare. Feministisk pionjär. Djurrättsförsvarare. Världsresenär. Kristen socialist. Banbrytande romanförfattare. Fredrika Bremer (1801–1865) var många saker. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av det moderna Sveriges mest inflytelserika och fascinerande personer. Gäster i studion är litteraturvetarna Anna Bohlin och Carina Burman. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Tekniker: Henrik...

#7 Hembiträdet
Våra dagars diskussioner om RUT och hushållsnära tjänster har sin föregångare i folkhemstidens debatter om hembiträdet. Samtidigt som tjänstefolket kämpade för synlighet i dåtidens samhälle drog hembiträdesfilmerna storpublik på biograferna – likt motsvarigheter till dagens Downton Abbey. I filmens värld utmanade hembiträdet ofta klassgränserna, men på arbetsmarknaden var strukturerna sega och i Sverige var socialdemokratin lika kluven då som nu. Den här veckan handlar Bildningspodden om en lika kontroversi...

#6 Frantz Fanon
Frantz Fanon (1925-1961) är psykiatrikern som växte upp i en fransk koloni och som kom att göra banbrytande iakttagelser om kolonialismens psykologiska effekter. Genom att visa hur det komplicerade maktförhållandet mellan kolonisatör och koloniserad levde kvar i det moderna samhället la han grunden till den postkoloniala teorin. Men hans försvar för antikolonialt våld är fortfarande kontroversiellt. I veckans avsnitt diskuterar vi Fanons tänkande och arv med utgångspunkt i hans första bok ”Svart hud, vita m...

#5 Kurortens historia
Ett spa, ett pensionat, ett chartermål eller en retreat? Allt i ett! De europeiska kurorterna var många saker, om vi jämför med vår tids utbud. Med rötter i den antika och romerska badkulturen växte de fram under 1600- och 1700-talen kring kontinentens hälsobringande brunnar, stimulerade av tidens vetenskapsvurm. Baden-Baden, Bath, Vichy, Ramlösa. Det välgörande vattnet både dracks och badades i. Men vad var kurorterna för sorts platser? Vilka besökte dem? Hur hälsosamt levde man egentligen? Och hade behand...

#4 Mai Zetterling
Hon föddes i ett arbetarklasshem i Västerås 1925, gjorde internationell skådespelarkarriär på 50-talet – innan hon blev en av svensk films mest uppmärksammade filmskapare. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om Mai Zetterling. Gäster i studion är Mariah Larsson och Maaret Koskinen, filmvetare vid Stockholms universitet....

#3 Karl Marx
Hur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Det tredje avsnittet av Bildningspodden handlar om Karl Marx liv och tänkande. Gäster i studion är Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, och Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola....

#2 Cykeln – från kvinnlig frigörelse till machosport
Cykeln fick en symbolisk roll i 1800-talets kvinnliga frigörelse. Men cykelsporten har länge tillhört de mer mansdominerade. I det här avsnittet tar vi oss an cykelns historia ur ett genusperspektiv. Gäster i studion är idéhistorikern Anders Ekström, Uppsala universitet, och idrottshistorikern Helena Tolvhed, Stockholms universitet....

#1 Det ockulta sekelskiftet
Det första avsnittet av Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena Blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med idéerna under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Gäster i studion är religionshistorikern Per Faxneld, idéhistorikern Inga Sanner och konsthist...