Filosofiska rummet

Filosofiska rummet Podcast

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

Om slutet har börjat
Jorden blir allt varmare. Om undergången redan har påbörjats, hur ska vi tänka på framtiden?  Det ser mörkt ut för mänskligheten. Vi hör ständigt nya larm om stigande temperaturer, smältande permafrost och tipping points utan återvändo. Ändå pekar mycket lite på att världens ledare skulle vara på väg att lösa klimatkrisen. Kanske har undergången redan börjat. Vad gör vi om ingenting finns att göra? Hur förhåller vi oss till en framtid som betyder slutet? Det är en fråga som idag sysselsätter filosofer som...

Filosofiska rummet Om slutet har börjat

Världens utveckling
Går den globala utvecklingen åt rätt håll eller käpprätt åt det motsatta? Därom tvista de lärde, här närmare bestämt sociologen Roland Paulsen och filosofen Magnus Jiborn. Den svenske folkbildaren och professorn i internationell hälsa Hans Rosling blev världsberömd för sina föreläsningar i vilka han ivrigt illustrativt framförde sitt budskap om att världen utvecklas åt rätt håll på en rad områden, såsom hälsa och välstånd. Hans vädjande till vetenskapliga fakta har dock inte stått oemotsagda, och nyligen ...

Filosofiska rummet Världens utveckling

Kan min hund känna skam? Om att förstå djur
Kan vi undgå att använda mänskliga begrepp för olika känslor när vi beskriver djur? Lars Svendsen och Tomas Persson samtalar om vår förmåga att förstå djuren - och vice versa. När man lever tillsammans med djur utvecklar man något slags gemensamt kommunikativt register, säger Lars Fr H Svendsen, norsk filosof som är aktuell med sin bok Å forstå dyr. Både hunden och dess ägare prövar ut olika sätt att uttrycka sig, och efterhand kommer de fram till vissa fungerande koder. Det krävs en tolkande erfarenhet f...

Filosofiska rummet Kan min hund känna skam? Om att förstå djur


Stoicismen och det goda livet
Kan ett stoiskt, upphöjt lugn vara en fruktbar attityd inför allt hemskt som händer i världen? Frits Gåvertsson och Jenny Maria Nilsson samtalar om stoicismen som livshållning och filosofi. Det enda som det är helt upp till oss att styra över är våra åsikter, omdömen och normer, påstod den grekisk-romerske slaven och stoikern Epiktetos. Allt annat bestäms av ödet och är utom vår kontroll. Därför bör vi acceptera vad som än sker med lugn och jämnmod. Stoiska tekniker liknar i mycket dagens kognitiva beteen...

Filosofiska rummet Stoicismen och det goda livet

Flykten från ekorrhjulet
Läraren Åsa Axelsson har skrivit en bok om att hoppa av ekorrhjulet. Tillvaron är cyklisk, påpekar filosofen Johan Brännmark. Här samtalar de om det värdefulla i livet. Många människor i dagens Sverige känner sig fast som i ett ekorrhjul. De är inte på väg nånstans, ändå går allting bara snabbare och snabbare. Läraren Åsa Axelsson blev utbränd, och bestämde sig för att hoppa av. Nu har hon skrivit boken Jag lämnar ekorrhjulet, där hon berättar om hur det går att leva utan vardagsstressen som det innebär at...

Filosofiska rummet Flykten från ekorrhjulet

Existentialismen: frihetens filosofi
Existentialismen är en av 1900-talets mest inflytelserika, filosofiska riktningar. Vad kan den säga oss idag? December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom. Här sås fröet till en filosofi som under maximer som Existensen föregår essensen och Man föds inte till kv...

Filosofiska rummet Existentialismen: frihetens filosofi


Den fria viljan
Har vi en fri vilja? Filosofiska rummet tar sig an en av de riktigt stora frågorna. Vad styr våra handlingar: medvetna val eller elektriska impulser i hjärnan? Den fria viljan har alltid varit föremål för filosofiska diskussioner, men sedan några decennier tillbaka finns också empiriska data att ta ställning till. Redan på 1980-talet observerade forskare hur medvetna beslut föregås av omedvetna impulser i hjärnan, vilket togs till intäkt för att den fria viljan skulle vara en illusion, en tolkning som är ...

Filosofiska rummet Den fria viljan

Tålamod i en otålig tid
När så mycket finns ett klick bort och vi inte längre behöver vänta, vad händer då? Allt oftare påstås det att nutidsmänniskan är stressad, inte orkar kämpa och bara vill ha allt nu, nu, nu. Utan ansträngning och utan väntetid. Filosofiska rummet funderar på det där med tålamod. Har vi förlorat tålamodet? Vad gör det med oss att vi kräver omedelbar tillfredsställelse? Vad är det egentligen vi måste ha mod att tåla?  Men kanske är vi inte så otåliga som det ibland påstås. Religionspsykologen Owe Wikström...

Filosofiska rummet Tålamod i en otålig tid

Går det att vara optimist i dag?
Lever vi i den sämsta eller bästa av världar? Filosofiska rummet funderar på synen på optimism i dag. Med utgångspunkt i den franske 1700-talsfilosofen Voltaire och hans roman "Candide eller optimismen" från 1759 samtalar Filosofiska rummet om optimism i filosofihistorien och i samhället i dag.  Går det att vara optimist när vi så ofta pratar om jordens kollaps, att apokalypsen är nära? Är det kanske bättre att vara lite lagom pessimistisk? Medverkande: Karin Bradley, klimatforskare vid institutionen fö...

Filosofiska rummet Går det att vara optimist i dag?


2018 – en filosofisk tillbakablick
Filosofiska rummet tittar tillbaka på året som har gått med hjälp av fyra filosofer. Filosofiska rummet har pratat med fyra filosofer som har varit bokaktuella (lästips!), hörts mycket i debatten och som alla dessutom har medverkat i Filosofiska rummet under 2018. Vad säger de om året som har gått och vad tror de om 2019? Och vilken roll skulle filosofin kunna ha i samhället?  Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiograf...

Filosofiska rummet 2018 en filosofisk tillbakablick

Den konsumerande människan
Vi fostras till konsumenter. Men vilka blir vi om vi inte köper? Mitt i julhandeln diskuterar Filosofiska rummet den konsumerande människan. Under året som gått har intensiv kritik än mer och återigen riktats mot vår konsumtion. Konsumtionen måste minska om det ska finnas en framtid, menar många. Slutar vi inte köpa prylar och flyga kors och tvärs på nöjesresor världen över kommer jordens resurser snart att vara slut.  "Vi är vad vi köper" är titeln på Katarina Graffmans och Jacob Östbergs bok som kom ...

Filosofiska rummet Den konsumerande människan

Kärlekens väsen och mening
Mycket av det vi kallar kärlek är inte kärlek över huvud taget, hävdar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson i samtal med filosofen Bengt Brülde, aktuell med en filosofibok om kärlek. Är det kärlek om jag älskar min man så mycket att jag vill låsa in honom? frågar Jenny Maria Nilsson Bengt Brülde, som dock aktar sig för att definiera kärleken. I sin nya bok Kärlek och vänskap intresserar han sig mer för på vilka olika sätt som vi människor använder ordet. Den romantiska kärleken är en social konstruktion,...

Filosofiska rummet Kärlekens väsen och mening


Arkitekturens filosofi
Filosofiska rummet utforskar idag rummets filosofi med Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet. Den självlärde schweizisk-franske arkitekten, konstnären och författaren Le Corbusier har hävdat att ett hus är en maskin för att bo i. Vad är det arkitekten gör när hon ritar ett hus? Förverkligar sina visioner och filosofiska ideal, försöker skapa kosmos ur kaos, eller skapar hon helt enkelt ett ställe för fol...

Filosofiska rummet Arkitekturens filosofi

Fredliga och inkluderande samhällen - utopi eller mänsklig rättighet?
Fredliga och inkluderande samhällen: det låter ju fint och bra. Frågan, som Björn Petersson, Hanin Shakrah och Magdalena Bexell diskuterar, är vad dessa FN:s globala mål egentligen betyder? Agenda 2030 kallas FN:s sjutton globala mål för en hållbar framtid. Det vore ett under om alla verkligen kunde uppfyllas under de kommande tolv åren. Snart nog alla upptänkliga problem skulle bokstavligen vara ur världen. Filosofiska rummet koncentrerar sig på ett av dessa mål, det sextonde, som i sig rymmer många höga...

Filosofiska rummet Fredliga och inkluderande samhällen utopi eller mänsklig rättighet?

Utblick: Emmanuel Levinas och vårt ansvar för varandra
Den Andres ansikte: Den litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas ville inte skapa moralregler, utan var mer intresserad av att lista ut vad det är som får oss att handla etiskt. Tro är inte en fråga om existensen eller icke-existensen av Gud. Det är uppfattningen att Kärlek utan belöning är meningsfull. Så har den judiske litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas (1906-1995) skrivit i en av sina böcker. Filosofiska rummet har rest till Litauen och träffat Levinas-fantasten och filosofen Viktoras Bach...

Filosofiska rummet Utblick: Emmanuel Levinas och vårt ansvar för varandra


Ondska på scen – och i verkligheten
Vem är ond i dag? Och vad händer med ett samhälle som allt mer delas upp i onda och goda? Filosofiska rummet diskuterar ondska och en ny Faustpjäs, där Faust själv lyser med sin frånvaro. Historien om Faust, mannen som sålde sin själ till djävulen, har under seklerna återberättats i många olika versioner, av författare som Johann Wolfgang von Goethe och Thomas Mann. Människor har förfasats och tagit avstånd ­ eller känt igen sig i Fausts agerande. Om och om igen har Faust också satts upp på teatrar världe...

Filosofiska rummet Ondska scen och i verkligheten

Så skapas en moder
Aldrig förr har kvinnor haft så stora möjligheter att välja eller att välja bort barn ett val som verkar bli allt svårare. Vad innebär moderskapet 2018? Och hur kan vi relatera det till Simone de Beauvoirs tankar? Att skaffa eller inte skaffa barn. Den frågan uppfyller huvudpersonen i kanadensiska Sheila Hetis omdiskuterade roman Moderskap, som kom på svenska tidigare i höstas. I artiklar har bokens filosofiska anslag lyfts fram och Sheila Heti har själv i intervjuer konstaterat att frågan om moderskap e...

Filosofiska rummet skapas en moder

Jag mäter – alltså finns jag
Siffror, siffror, siffror. Om vi mäter skaffar vi oss kontroll. Eller? Hur mår egentligen den mätbara människan? Och vad har den franske filosofen Descartes med det att göra? Vi lever i en mätbarhetens tidsålder. I sin omtalade bok Det omätbaras renässans En uppgörelse med pedanternas världsherravälde tar filosofen Jonna Bornemark spjärn emot tre renässansfilosofer, Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes, för att försöka förstå vår samtid och vad som lett till denna besatthet av att spalta up...

Filosofiska rummet Jag mäter alltså finns jag


Bildning i bildsamhället
Det sägs behövas mer än tusen ord för att beskriva en effektiv bild. Tänk då hur mycket text som skulle gå åt för de uppemot 20 000 bilder som vi bombarderas av dagligen i vår visuella värld! Bilder, inte minst rörliga, tycks oerhört mycket mer effektiva än text för att förmedla viss information, kanske särskilt känslor. Enligt Ruben går filmens budskap rakt in i oss utan att processas mentalt på det sätt som sker när man läser en text. För ungdomar är det roligare att leka med de känslospäckade rörliga bi...

Filosofiska rummet Bildning i bildsamhället

Charmen med skärmen - det digitala livet
Kan vi längre läsa en krävande bok, när olika skärmar pockar på vår ständiga uppmärksamhet? Dilsa Demirbag-Sten, Gustav Martner och Siri Helle diskuterar digitaliseringens effekter. All denna bortkastade tid med mobilen, paddan, datorn och teven! De flesta som har barn oroar sig för hur ständiga dopaminkickar med (a-)sociala medier påverkar deras avkommor - utan att kanske alltid tänka lika mycket på hur deras egna vanor och livsmönster förändras. Om nu de flesta av oss tillbringar timmar framför olika skä...

Filosofiska rummet Charmen med skärmen det digitala livet

Meningen med rytm
Rytm, timing, sväng och groove: Vad är det som låter som fångar oss så, vad är det som pulsen vill få oss förstå? Rasmus Bååth, Johanna Österling och Guy Madison filosoferar. Vissa älskar att dansa, andra föredrar att marschera i takt. Vi människor är meningsskapande och sociala varelser. Kanske hjälper musikens rytm oss att inrätta oss i ledet, att skapa en ordning och struktur i en i grunden kaotisk tillvaro. Värdet av och meningen med rytm diskuteras av Rasmus Bååth, kognitionsvetare som forskar om chi...

Filosofiska rummet Meningen med rytm


Balkongkriget: Om gruppen, normen och längtan efter att förverkliga sin livsdröm
Att skaffa sig en riktigt fin takterrass kan vara ett sätt att förverkliga sin livsdröm. Men var går gränsen mellan självförverkligande och hänsyn till andra? I P1 Dramas nya dramakomediserie Balkongkriget flyttar slamkungens dotter Eva-Lotta in högst upp i den välordnade bostadsrättsföreningen i en fin stockholmsstadsdel, där alla är så välartade och vällyckade och såå överens om en välvillig världsbild. Men när Eva-Lotta vill förverkliga sin livsdröm och bygga en stor, vräkig balkong som skulle förmörka ...

Filosofiska rummet Balkongkriget: Om gruppen normen och längtan efter att förverkliga sin livsdröm

Effektiv altruism
En slipad börsmäklare gör kanske mer gott för världen än en volontär i Afrika. Filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn diskuterar med Carin Ism från föreningen Effektiv Altruism. Det handlar, som föreningens namn antyder, om att göra gott på bästa möjliga sätt. Självklart, kan tyckas, på gränsen till banalt. Men bör man offra sina tre barn för att rädda hundra barn som man inte känner på en annan kontinent? Var går gränsen för mina moraliska skyldigheter, och har jag alls någon plikt att göra gott? Frågorn...

Filosofiska rummet Effektiv altruism

En tickande bomb. Om rädslans roll i politiken.
Vi befinner oss i en rädslokultur, säger förståsigpåarna. Stämmer det, och vad är i så fall utmärkande för en sådan? Lars Fr H Svendsen och Lasse Dencik tänker högt. Rädslokulturen gör oss inte bara onödigt oroliga och rädda; den hindrar också människor från att utöva sin makt och sin potential, samtidigt som den inkräktar på och inskränker vår frihet. Så skriver den brittiske sociologen Frank Furedi i sin nya bok How Fear Works (Hur rädsla fungerar). Den norske filosofen Lars Fr H Svendsen (bl a Rädslans...

Filosofiska rummet En tickande bomb. Om rädslans roll i politiken.


Självmedvetandet
Vi människor har en unik förmåga att reflektera över oss själva. Men när blir vi självmedvetna och finns det ens ett "jag"? Förutom ett medvetande har människan också ett självmedvetande som gör att vi kan reflektera över våra tankar, beslut och vår framtid. Men finns ens medvetandet och våra jag? Det finns teorier om att det bara är en illusion eller konstruktion. Att jaget är en jazzorkester utan ledare där olika instrument spelar sina solon. Gäster är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognition...

Filosofiska rummet Självmedvetandet

Sommarläsning
Frankensteins monster väcker tankar om såväl ensamhet och empati som artificiell intelligens. Mary Shelleys tvåhundra år gamla skräckroman är en av tre böcker som tipsas om och diskuteras. Den som verkligen lyckas lägga sig i den materiella eller metaforiska hängmattan i sommar kanske undrar vad hen ska läsa där? I programmet presenteras tre förslag: Elisabeth Hjorth tipsar om Mary Shelleys tvåhundraårsjubilerande skräckroman Frankensteins monster, som vid närmare eftertanke rymmer flera olika filosofiska...

Filosofiska rummet Sommarläsning

Blixten styr allt - om Herakleitos gåtfulla fragment
Av filosofen Herakleitos texter återstår bara korta meningar eller enstaka ord som en gång förmodligen utgjorde en större helhet. Men fragmenten har ändå haft en enorm filosofisk betydelse. Herakleitos blomstringstid inföll runt år 500 f.v.t. Han tillhörde försokratikerna, som verkade före de stora filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles. Bland fragmenten finns gåtfulla ord som "Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger" Bland det vårdslöst uthällda är världens ordning vackrast och Större del i d...

Filosofiska rummet Blixten styr allt om Herakleitos gåtfulla fragment


Att ge naturen rätt
Är det möjligt, lämpligt och kanske rentav nödvändigt att tilldela en flod, ett berg eller en äng juridiska rättigheter? Pella Thiel, Visa Kurki och Magnus Jiborn diskuterar med Lars Mogensen. I Vetandets värld berättades i veckan om Whanganui-floden på Nya Zeeland som, inspirerat av ursprungsbefolkningen maoriernas holistiska natursyn - Jag är floden och floden är jag - tilldelats juridiska rättigheter i en ny lagstiftning. Med tanke på vetenskapligt alltmer bekräftade uppgifter om människans menliga inve...

Filosofiska rummet Att ge naturen rätt

Utblick: Peru och det goda samhället
Vad är ett gott samhälle? Det är en fråga med många svar. I veckans samtal låter vi tre peruanska forskare diskutera den med utgångspunkt i de förändringar deras land genomgått. Peru har de senaste decennierna haft en stark ekonomisk utveckling samtidigt som korruptionen genomsyrar politik och näringsliv och över 70 procent av arbetsmarknaden är svart. Den globalisering som skapat protektionism och gynnat ledare som Orbán i Ungern och Trump i USA väcker sannolikt andra frågor i ett fattigt utvecklingsland...

Filosofiska rummet Utblick: Peru och det goda samhället

Vägen till en svensk filosofi
Hur har den analytiska filosofin kommit att bli så dominerande i Sverige? Samtal mellan filosof Wlodek Rabinowicz, idéhistoriker Victoria Höög och sociolog Carl-Göran Heidegren. På redaktionen gillar vi att tänka att vad vi gör inte är ett program om filosofi, utan snarare ett filosoferande program om vad som helst. Men ingen regel utan undantag. I samtalet diskuteras vad svensk filosofi är idag och hur den har kommit att bli sådan. Varför har det som brukar kallas analytisk filosofi blivit så dominerande...

Filosofiska rummet Vägen till en svensk filosofi


Den beroende människan
Alkohol har använts av människan i mer än tio tusen år, opium i drygt fyra tusen år. Men i den nya teknikens spår ser vi nya former av beroenden. Berusningsmedlen har alltså en lång historia i människans tillvaro. Därmed torde också beroendet vara del det mänskliga sedan urminnes tider. Men idag handlar missbruk och beroende inte bara om substanser som alkohol och narkotika, utan också om sådant som beroende av sex, spel, shopping och uppmärksamhetsberoende. Nu förs också datorspelsberoende upp på listan m...

Filosofiska rummet Den beroende människan

Min nya vän roboten
Hur blir vårt förhållande till varandra när vi blir alltmer personliga med artificiell intelligens? Samtal mellan sociolog Carola Aili, filosof Mats Johansson och kognitionsvetare Christian Balkenius. Alltfrån röststyrda hemassistenter och robotdammsugare till terapi-botar och hyperrealistiska sexdockor - den tekniska utvecklingen är förförisk, rentav oemotståndlig. Vi vill bara vara med den hela tiden, det börjar nästan likna kärlek. Se bara hur vi gullar med våra mobiler större delen av dagen! Men om vi...

Filosofiska rummet Min nya vän roboten

Fiktion i lögnens tid
Litteraturvetaren Torbjörn Forslid samtalar med författarna Elisabeth Hjorth och Mats Kolmisoppi om hittepå som lögn, fantasi - och en högre sanning? Skönlitteratur heter fiction på engelska. Det fiktiva är det utmärkande draget i romaner och kanske också i poesi. På den sista dagen av P1:s litteraturvecka undersöker Filosofiska rummet just detta begrepp. Vad är fiktion, och vad är det idag, i vår så kallade post sanning-era, när allt fler tycks allt mindre noga med att återge verkligheten korrekt och sann...

Filosofiska rummet Fiktion i lögnens tid


Lögn, satir och fakta - Du sköna nya världsbild
Joanna Doona och Per Grankvist diskuterar hur språket, tonen, kommunikationen i sociala medier påverkar oss och vår syn på världen. Att de sociala medierna skapar så kallade filterbubblor som bekräftar vår världsbild ibland in absurdum, har upprepats så ofta att det nästan blivit sanning. Per Grankvist har skrivit en bok om detta, hur vi stryks medhårs av facebooks algoritmer och bara serveras sådant som vi redan gillar: Den stora bubblan - hur tekniken formar vår världsbild. Nu utmanas dock den sanningen...

Filosofiska rummet Lögn satir och fakta Du sköna nya världsbild

Sport och idrott
2018 är ett intensivt idrottsår. Vinter-OS är avklarat en succé för Sverige, inte minst på damsidan - och i sommar väntar Fotbolls-VM för herrar i Ryssland. Men vad är idrott, filosofiskt sett? Klassisk idrott har rötterna i det antika Grekland, där Olympiska spel hölls redan på 700-talet före vår tidräkning. Då handlade det främst om att springa, kasta, hoppa, brottas men idag omfattar Svenska Riksidrottsförbundet allt från Fotbollförbundet till Varpaförbundet. Men vad tänker filosofer om idrott? Är idro...

Filosofiska rummet Sport och idrott

Utblick: Historia som makt, fiktion och sanning II
Samtalet från förra veckan fortsätter: om historiens uppgift och historikerns ansvar utifrån mötet med huvudredaktören för Frankrikes världshistoria, Patrick Boucheron. Nej, historien upprepar sig inte, men den har ändå massor att lära oss. För detta krävs att historikerna beskriver de historiska fakta så exakt de bara kan, menar historieprofessor Patrick Boucheron vid Collège de France. Hemma i Frankrike hamnade han i mitten av en upphetsad debatt om Frankrikes traditionellt (med viss rätta?) självförhär...

Filosofiska rummet Utblick: Historia som makt fiktion och sanning II


Utblick: Historia som makt, fiktion och sanning I
Om historiens uppgift och historikerns ansvar med franske filosofiprofessorn Patrick Boucheron och studiogäster. Ett land kan bara förstås omringat av världen", säger historieprofessor Patrick Boucheron vid det anrika lärosätet Collège de France i Paris. "Man kan inte göra en historia av Sverige som inte också tar hänsyn till vad som omringar det. Så titeln på vår bok innebär att vi ser Frankrike som en del av världen. Patrick Boucheron är huvudredaktör för 122 franska historikers kollektiva historieskriv...

Filosofiska rummet Utblick: Historia som makt fiktion och sanning I

Självmedvetandet
Vi människor har en unik förmåga att reflektera över oss själva. Men när blir vi självmedvetna och finns det ens ett "jag"? Förutom ett medvetande har människan också ett självmedvetande som gör att vi kan reflektera över våra tankar, beslut och vår framtid. Men finns ens medvetandet och våra jag? Det finns teorier om att det bara är en illusion eller konstruktion. Att jaget är en jazzorkester utan ledare där olika instrument spelar sina solon. Gäster är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognition...

Filosofiska rummet Självmedvetandet

När extremerna möts. Om integration mellan klan och välfärdssamhälle.
Flyktingmottagandet i Sverige är inte alltid friktionsfritt. I sin bok Mellan klan och stat skriver journalisten Per Brinkemo att det beror på bristande förståelse av kulturella olikheter. Vår stora tillit till staten och andra, också okända medborgare, för med sig ett beteende i Sverige som skiljer sig markant från andra kulturers. För en verklig integration är det viktigt att vi på djupet förstår hur annorlunda samhällen väldigt många flyktingar kommer ifrån. Det hävdar journalisten Per Brinkemo. Här sa...

Filosofiska rummet När extremerna möts. Om integration mellan klan och välfärdssamhälle.


Grekisk Eros
I det antika Grekland fanns en tolerans för sexuella lustar som idag är tabubelagda eller varit det tills nyligen. I den nya boken Grekisk Eros beskrivs den antika sexualiteten och kärleken. Lust, drift, passion går som en rödglödgad tråd genom antiken, medeltiden och modern tid, både vad gäller känslornas intensitet och aversionen mot för mycket eller fel sorts sexuell utlevelse. Så skriver Eva-Carin Gerö - professor i antik grekiska i nya boken Grekisk eros, kärlek och erotik i det antika Grekland. Och...

Filosofiska rummet Grekisk Eros

Antisemitism
Den 27 januari var det 73 år sedan Auschwitz befriades. Förintelsens fasor har sedan dess knappast kunnat förnekas. Ändå finns det fortfarande många som just förnekar Förintelsen av sex miljoner judar, eller argumenterar för att Hitler gjorde rätt - eller som hävdar båda sakerna samtidigt! Vad kommer det sig att judehatet fortfarande är så utbrett? Vilka idéer är antisemitiska idag? Hur förhåller sig företeelserna antisemitism och antisionism till varandra; kan man motsätta sig existensen av staten Israe...

Filosofiska rummet Antisemitism

Tänkandets natur
Är tänkande ett inre prat kopplat till vårt talade språk eller finns ett eget tänkandets språk? Hur uppstår begrepp, associationer, kan vi stoppa oönskade tankar och var går gränsen för vårt tänkande? Du som läser det här har under dagen haft åtskilliga tankar, stort och smått, vad du ska äta till lunch eller kanske vad som händer efter döden. Stunder av intensivt tankearbete och stunder av stillsamt vegeterande. Filosofen Tim Bayne har skrivit boken Tänkandets natur om hur vi tänker, förhållandet mellan t...

Filosofiska rummet Tänkandets natur


Den grymma likgiltigheten
Hur kan vi bli bättre på att bry oss om varandra? Samtal mellan socialpsykologen Torun Lindholm, läkaren Stefan Einhorn och journalisten Eva-Lotta Hultén. Programledare: Lars Mogensen. Psykoanalytikern Ludvig Igra (1945-2003) påstod i sin bok Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet (2001) att grymhet under vissa samhälleliga omständigheter kan utvecklas av praktiskt taget vem som helst. En av fientlighetens vanligaste former, skrev Igra vidare, är likgiltigheten. Med utgångspunkt i Igras tankar samtala...

Filosofiska rummet Den grymma likgiltigheten

Filosofi och politik
Politiken i västvärlden har sina rötter i den antika atenska demokratin för bortåt 2500 år sedan, då Sokrates diskuterade med folk på gatorna. Men hur ser relationen ut mellan filosofi och politik? Vad är politik för något filosofiskt sett? Alltså inte politisk filosofi; liberalism, marxism och andra ismer, utan vad som kännetecknar politiken och dess roll i våra privata och kollektiva liv. I en ny avhandling The politics of truth - har filosofen Anna-Karin Selberg fokuserat på tre filosofer som formuler...

Filosofiska rummet Filosofi och politik

Liv i universum
Frågan om liv i universum står högt på listan över sådant vi gärna vill veta. Och många forskare lutar idag åt att vi inte är ensamma. Så vad skulle klara bevis för att vi inte är ensamma betyda? Påhittiga människor har i alla tider haft idéer om hur vi ska signalera till likasinnade ute i rymden. Astronomen Joseph von Littrow ville på 1800-talet gräva en cirkulär, tre mil bred, kanal i Saharaöknen som skulle fyllas med fotogen. Genom att tutta eld på kanalen nattetid så skulle man visa folk på venus och m...

Filosofiska rummet Liv i universum


Omoraliskt eller bara äckligt? Om filosofi och magkänsla
Hjälper filosofin när vi funderar över rätt och fel, eller styrs vi mest av magkänsla och intuition? Filosoferna Marcus Agnafors och Ingmar Persson i samtal med berättaren Christina Claesson. En grillad kyckling kan innehålla mer än saftigt kött innanför det knapriga skinnet. Den kan väcka olika frågor om relationen mellan känslor och moral, och man kan rent teoretiskt föreställa sig den som ett objekt för sexuell åtrå. Om hur människan fattar beslut i moraliska frågor och om vitsen med tankeexperiment ha...

Filosofiska rummet Omoraliskt eller bara äckligt? Om filosofi och magkänsla

Sex, makt eller normer - ett försök att förstå vad som händer
Vilka mekanismer ligger bakom sexuella övergrepp? Åsa Wikforss, Lena Halldenius och Jenny Maria Nilsson diskuterar med Lars Mogensen. En bra tumregel för att lösa ett problem är att först förstå vad problemet är. Känn din fiende! De senaste veckornas störtflod av vittnesmål om sexuella övergrepp av olika slag väcker frågor om vilka mekanismer som är i görningen. Räcker det att hänvisa till ruttna sociala normer eller kulturella strukturer för att förklara fenomenet? Ny vetenskap visar ju att människan utö...

Filosofiska rummet Sex makt eller normer ett försök att förstå vad som händer

Ideologi eller vetenskap – om politikens grund
Bör politiken styras av verkligheten eller möjligheten, kunskapen eller viljan? Samtal om vetenskap och beprövad erfarenhet inom politiken med Shirin Ahlbäck, Johan Brännmark och Jenny Maria Nilsson. Politik är det möjligas konst, sa Otto von Bismack. Politik är att vilja, sa Olof Palme. Men politik bör väl på något sätt också utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet? Av utopiska luftslott byggs knappast några stabila stater. Samtidigt: vad vore demokratin om politiska beslut skulle grunda sig bara på f...

Filosofiska rummet Ideologi eller vetenskap om politikens grund


Knoppen, kroppen och kunskapen
Vad har kroppen med tankar och kunskap att göra? En hel del, om man får tro barn- och skolläkare Åse Victorin, hemslöjdskonsulent Niclas Flink och kognitionsvetare Jessica Lindblom. Trots att det numera finns flera vetenskapliga indicier för att kropp och sinne är intimt sammanflätade med varandra, till och med oskiljaktiga, så kvarstår den traditionella cartesianska uppdelningen mellan kropp och själ eller sinne i folks medvetande. Inom kognitionsvetenskapen börjar man dock intressera sig alltmer för någo...

Filosofiska rummet Knoppen kroppen och kunskapen

Antigone
På Dramaten spelas nu den klassiska tragedin Antigone av Sofokles. Filosofiska rummet sänder ett samtal med gäster inför publik på nationalscenen. Den mångbottnade och nästan 2500 år gamla tragedin Antigone sätts ständigt upp på världens scener och har tolkats av filosofer som Heidegger och Hegel och psykoanalytiker som Freud. Den har också tolkats feministiskt. Den upproriska Antigone som trycks ner av den patriarkala makten och går i döden efter att ha trotsat kung Kreons självsvåldiga styre. Gäster är ...

Filosofiska rummet Antigone

De mänskliga synderna
Det är mänskligt att synda. Men vad räknas som syndigt idag? Samtal från Göteborgsoperan mellan Edda Magnason, Ola Sigurdson, Karin Holm, Bengt Brülde och programledare Lars Mogensen. På Göteborgsoperan spelas för fullt dubbelföreställningen De sju dödssynderna och Gianni Schicci. Regissör David Radok har bemödat sig om att gestalta de klassiska mänskliga kardinalsynderna i både Brechts och Weills ballet chanté och Puccinis kortopera. I ett samtal från Göteborgsoperan diskuterar Edda Magnason, som sjunger ...

Filosofiska rummet De mänskliga synderna


Mannen
Många av samhällets problem tycks uppstå av en överdriven manlighet. Är det dags för männen att dämpa sig lite? Kutte Jönsson, Navid Modiri och Mats Olsson diskuterar med Lars Mogensen. Kön är en social konstruktion, hävdade Simone de Beauvoir, och många håller med henne. Naturvetenskapen har dock vissa invändningar mot att de sociala skillnaderna skulle vara de enda. Oavsett om könsskillnaderna är påhittade eller biologiska kvarstår frågan varför män är så överrepresenterade i all våldsstatistik. Man kan ...

Filosofiska rummet Mannen

Nonsensforskning
Har universiteten reducerats till betygsproducerande fabriker? Mats Alvesson hävdar att mycket av dagens samhällsforskning är meningslös. Här samtalar han med Ebba Lisberg Jensen och Tapio Salonen. En stor del av den forskning som produceras inom dagens samhällsvetenskaper är meningslöst nonsens. Åtminstone enligt tre samhällsforskare, Mats Alvesson, Yiannis Gabriel och Roland Paulsen, som skrivit en frän debattbok i ämnet: Return to Meaning. A Social Science with Something to Say. De presenterar argumente...

Filosofiska rummet Nonsensforskning

Aristoteles Fysik
Efter närmare 2 300 år finns nu Aristoteles avgörande verk i svensk översättning av filosofen Charlotta Weigelt. Med Aristoteles verk Fysik tänds naturvetenskapens eld i västerlandet, så beskrivs boken i inledningen. I Aristoteles Metafysik låg fokus på frågan om varat medan han i sin Fysik lägger tyngdpunkten på rörelse som alltings grund och verklighet. Här finns också den berömda teorin om den första orörliga röraren, en slags urkraft som knuffade igång all rörelse från början. Medverkande är Charlotta...

Filosofiska rummet Aristoteles Fysik


Kunskapsresistens
Falska nyheter och säljande retorik: Vilken status har kunskap och sanning i dagens medielandskap? Filosofen Åsa Wikforss diskuterar med hjärnforskaren Andreas Olsson och medieexperten Anders Mildner. I dagens globaliserade och digitaliserade medielandskap tycks det viktigare att övertyga, vinna debatter och sälja in sina känslomässiga eller kommersiella budskap än att förmedla fakta, sprida kunskap och faktiskt ha rätt. Auktoritära ledare och icke-demokratiska stater har lättare än någonsin att sprida sin...

Filosofiska rummet Kunskapsresistens

Att plugga filosofi
Många har nog någon gång känt sig lockad att söka in på en filosofiutbildning. Men vad väntar på andra sidan universitetsporten? En ny termin har just startat på landets högre lärosäten. En ny kull filosofistudenter står redo för att ta sig an det kanske mest klassiska av ämnen. Men vad innebär det rent praktiskt att plugga filosofi, vad är målet, vad läser man och hur väljer man så småningom när det gäller specialisering och tema för en avhandling? Och vad gör en professionell filosof. Medverkande är Jon...

Filosofiska rummet Att plugga filosofi

Självbedrägeri: Flykt från smärtan eller verktyg för lyckan?
Att ljuga så man tror sig själv - är det ett bedrägligt självskadebeteende eller en rationell överlevnadsstrategi? Filosofen Elinor Hållén diskuterar med dramatikern Cristina Gottfridsson och kognitionsvetaren och författaren Peter Gärdenfors. Vissa menar att självbedrägeri är en flykt från självkännedom och att det moraliskt kan likställas med att bedra någon annan. Andra hävdar att det är nödvändigt för att klara av en komplicerad vardag - vårt undermedvetnas metod att få oss att gilla läget. Filosofen ...

Filosofiska rummet Självbedrägeri: Flykt från smärtan eller verktyg för lyckan?


Finns det liv i universum?
Länge var frågan om liv i universum ett ämne för science fiction-litteraturen. Idag lutar även många forskare åt att vi inte är ensamma, det kanske rentav kryllar av liv ute bland stjärnorna. Omfattande projekt och stora summor pengar har spenderats i försöken att få korn på intelligenta rymdvarelser. Idag pågår en intensiv jakt efter så kallade exoplaneter, planeter som har förutsättningar för att liv ska kunna uppstå. Så, vad skulle det betyda om vi fick klara bevis för att vi inte är ensamma? Medverkan...

Filosofiska rummet Finns det liv i universum?

Gästfrihetens gränser
Gästfrihetens slut heter en ny bok av den franska filosofen Fabienne Brugère. Boken blir utgångspunkt för ett samtal om den europeiska flyktingkrisen. Alla tidigare civilisationer har varit överens om en sak: att göra främlingen till en gäst. Vi håller på att göra motsatsen, skriver Fabienne Brugère och Guillaume Le Blanc i sin bok. Och: Vi gör oss av med dessa människor. Någon emot? Nej. Murar runt omkring, sen är det klart. Om vi inte ser någon, så finns där ingen. Filosofiska rummet har träffat Fabienn...

Filosofiska rummet Gästfrihetens gränser

"Människan är ett djur instängt utanför sin bur"
Rubriken är poeten och filosofen Paul Valérys kärnfulla formulering om människans förhållande till naturen. Människan kan inte lyfta från marken, men flyger både flygplan och raketer. Vi har inga gälar, men rör oss i havets djup. Vi studerar kvarkar och reser till månen. För människan finns ingen fast uppgift eller avgränsning. Vi skapar oss egna rum, egna platser, bortom vårt ursprung. Så hur ser vårt förhållande till naturen ut? Medverkande är filosoferna Sven-Olov Wallenstein, Charlotta Weigelt och Jo...

Filosofiska rummet "Människan är ett djur instängt utanför sin bur"


Normativ identitet
Vi omfattar vissa normer och värderingar, och dessa får oss att sträva efter att handla på ett visst sätt. Per Bauhn kallar det för normativ identitet. Ingmar Persson ifrågasätter begreppet. En grundläggande tes i moralfilosofi är den som brukar kallas för Humes lag: Man kan inte gå från ett är till ett bör. Att något är på ett visst sätt säger ingenting om huruvida det är bra eller dåligt att det är så. Att människor föds med olika förutsättningar och begåvningar innebär till exempel inte att de också bör...

Filosofiska rummet Normativ identitet

Antropocen – människans tidsålder
Antropocen kan beskrivas som den nya geologiska tidsålder som kännetecknas av de avtryck som människan avsätter på vår jord. I boken Antropocen en essä om människans tidsålder skriver miljöhistorikern Sverker Sörlin: Den stratigrafiska signalen fanns där redan: isotoperna, plasten, teknofossilerna, de sönderfallande kulorna från de alltför många krigen. Signalen består som ett levande monument från den tid då människorna satte sig över jorden och tog dess stabilitet för given. I veckans program diskuterar...

Filosofiska rummet Antropocen människans tidsålder

Historisk rättvisa
Går det att gottgöra gamla oförrätter, och i så fall hur gamla? Malin Arvidsson, Dick Harrison och Göran Collste diskuterar med programledare Lars Mogensen. 2011 hölls en upprättelseceremoni  i Stockholms stadshus för den kvarts miljon svenskar som placerades i barnhem och fosterhem mellan 1920 och 1995, och som ofta for illa. Cirka hälften av dem har fått ekonomisk ersättning. Transpersoner som intill för inte länge sedan tvångssteriliserades i Sverige kan komma att få 225 000 kr i skadestånd från staten....

Filosofiska rummet Historisk rättvisa


(Post-)sanning och (alternativa) fakta
Förra veckan diskuterade vi illiberal demokrati, och den här veckan fortsätter temat demokratiska avarter. Lena Andersson, Roland Paulsen och Lasse Dencik har lite olika ingångar. - Nuförtiden är det sensationer som säljer och får viral spridning, inte bildning, sans eller goda argument som förr. - Vår kris är inte en faktakris, utan en värderingskris. Det är inte lögnerna som är problemet, utan oförmågan att förhålla sig moget till problematiska sanningar. - Populismen är elitens fel. Folket har anledning...

Filosofiska rummet (Post-)sanning och (alternativa) fakta

Illiberal demokrati
Den demokrati vi känner innehåller kanske fler ingredienser än folkvälde? Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Per T Ohlsson resonerar om ett hotat system. Redan för tjugo år sedan kunde den indisk-amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria formulera att den liberala demokratin började urholkas, och myntade begreppet illiberal demokrati. I Frankrike kom Nationella Frontens Marine Le Pen till final i presidentvalet. I Turkiet kopplar president Erdogan ett allt självsvåldigare grepp om...

Filosofiska rummet Illiberal demokrati

Martha Nussbaum och vreden
Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Vi har träffat henne, och samtalar med Björn Petersson, Johan Brännmark och Jenny Maria Nilsson. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin senaste bok förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, va...

Filosofiska rummet Martha Nussbaum och vreden


Människovärde
Alla människors lika värde är en omhuldad princip. Men är den något att sträva efter? Samtal mellan filosofen Per Bauhn, vetenskapsteoretikern Birgitta Forsman och etikforskaren Göran Collste Människovärde anses som nånting fint, eftersträvansvärt och heligt eller i alla fall absolut och obetingat. Men om man granskar det närmare så är det långtifrån självklart. För det första kan man starkt ifrågasätta om alla människor de facto har samma värde, därute i verkligheten. Vidare kan man diskutera gränserna fö...

Filosofiska rummet Människovärde

Byta åsikt
Vad är en åsikt, hur skaffar man sig den och under vilka förutsättningar är vi beredda att byta? Samtal mellan Ann Heberlein, Petter Larsson och Åse Innes-Ker. Det enda som jag vet är att jag ingenting vet. Denna paradox tillskrivs Sokrates. Och även om det saknas belägg för att han verkligen ska ha sagt just så, är detta möjligen en vis, ödmjuk attityd till sina åsikter och övertygelser. Enligt socialpsykologerna Justin Kruger och David Dunning är det i alla fall personer med lägst förmåga att resonera lo...

Filosofiska rummet Byta åsikt

På jakt efter det första kriget
Är människan av naturen en krigisk mördarapa eller är krig något som uppstår sent i människans historia? När Barack Obama höll sitt tal efter att ha fått Nobels fredspris sa han: Krig i en eller annan form uppstod med den första människan. Det låter trivialt, många uppfattar nog att människan är notoriskt våldsam och benägen att gå i krig. Men Barack Obama kan ha helt fel. Att krig kanske inte alls hör till de första människorna utan är ett sentida fenomen i vår historia. Om det här kan man läsa i boken At...

Filosofiska rummet jakt efter det första kriget


Finns jag?
Vem är jag, om jag inte är? Ett samtal om den eventuella avsaknaden av en innersta kärna, och vad den möjligheten kan ha för konsekvenser. Programledare: Lars Mogensen Vem är jag, om jag inte är? Först diskvalificerade vetenskapen allt tal om ande och själ. Nu vill forskarna också förkasta existensen av något sådant som ett inre jag. Men vad innebär en sådan materialistisk reduktionism? Är det naturvetenskapens slutgiltiga seger över humanioran vi bevittnar? För vad blir kvar av oss som kännande, tänkande ...

Filosofiska rummet Finns jag?

Människan och djuren - hur ska relationen se ut?
Relationen mellan människa och djur är ett snabbt växande ämne inom filosofi, humaniora och samhällsvetenskap. Är din hund en person som bör omfattas av rättigheter som liknar de mänskliga? Bör du ens få ha en hund eller katt som står i underordnad ställning till dig? Ska hästen själv avgöra om du får rida? Kort sagt, är djur individer med känslor och medvetande som gör att vi radikalt måste tänka över vår relation och mötas på ett nytt sätt?...

Filosofiska rummet Människan och djuren hur ska relationen se ut?

Bauman, Retrotopia och den flytande rädslan
Sociologins grand old man har gått ur tiden. Alldeles nyligen kom hans sista bok, Retrotopia. Lasse Dencik, Evin Ismail och Rasmus Fleischer diskuterar hans tankevärld. Det var längesen vi slutade tro på idén att människor kan uppnå salighet i något framtida idealsamhälle. Alla slags utopier är döda. Idag har det istället uppstått en längtan efter det förgångna. Genom att eftersträva en återgång till ett imaginärt detvarbättre-förr, hoppas många återställa en ordning som aldrig funnits. Så resonerar den p...

Filosofiska rummet Bauman Retrotopia och den flytande rädslan


Mammutens återkomst
Gentekniken går framåt med stora kliv. Snart kan vår natur befolkas av nygamla arter som inte skådats på jorden sen urminnes tider. Ett Europa med vidsträckta landskap och med vilda flockar av utdöda djur som återskapats eller räddats från utrotning: mammutar, ullhåriga noshörningar, uroxar En artrikedom lika stor som i afrikanska nationalparker. En utopi eller något som faktiskt är fullt möjligt? I boken Mammutens återkomst beskriver vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt försöken att återskapa djur som ...

Filosofiska rummet Mammutens återkomst

Behövs filosofin?
Filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen diskuterar filosofins betydelse i dagens akademi och vardagsliv med biologen Dan Larhammar. Filosofi är kanske den allra äldsta akademiska disciplinen, som tidigare innefattade allt annat vetande. Men det är också en möjlig livsattityd och ett sätt att förhålla sig till verkligheten och alla de påståenden man bombarderas med i det dagliga livet. Ett kritiskt sinnelag, kanske? Den exakta definitionen och det eventuella behovet av filosofi idag diskuteras, inför ...

Filosofiska rummet Behövs filosofin?

Smärta som färgar livet
Filosofer som Jean-Paul Sartre och Martin Heidegger har fångat de stämningar som utgör en del av lidandets erfarenhet. Många människor har smärtor som påverkar hela livssituationen. Smärtans erfarenhet har studerats inom den filosofiska grenen fenomenologi. Och beskrivits i litteraturen. Utifrån Lars Gustafssons roman En biodlares död om cancersjuke Lars Lennart Westin - söker vi smärtans stämningar och hur lidandet färgar en människas tillvaro.  Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Ingemar Engström...

Filosofiska rummet Smärta som färgar livet


Gränsen. Ett samtal om det som ringar in oss
Elisabeth Gerle, Sofia Nerbrand och Peter Jansson begränsas bara av tablåtiden i ett samtal om fysiska och nationella såväl som psykologiska och sociala gränser. En gräns är där man passerar från ett ställe till ett annat, säger etikforskare Elisabeth Gerle. För samhällsdebattören Sofia Nerbrand är gränsen något fysiskt som håller på att sluta det öppna samhället, medan psykoanalytikern Peter Jansson tänker på gränser i termer av förbud och lagar som våra överjag internaliserar.Öppenhet och slutenhet, grän...

Filosofiska rummet Gränsen. Ett samtal om det som ringar in oss

Karin Johannisson
Filosofiska rummet minns idéhistorikern Karin Johannisson som gick bort i slutet av november 2016. Karin Johannissons forskning och skrivande kretsade kring medicinens historia, ofta med kvinnor i huvudrollen. Hon hade en stor läsekrets och inspirerade många även utanför akademin. I veckans program handlar det om Karina Johannisson, om hur hon har inspirerat och om några av hennes böcker.Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Maria Björk, idéhistoriker och Rolf Ahlzén, läkare.Programledare och producent...

Filosofiska rummet Karin Johannisson

Plakatfilosofi. Mats Bergenhov, determinismen och hela universum som flygande tennisbollar
Mats Bergenhov står ofta vid Konsthallen i Malmö med plakat där det t ex kan stå En annan värld är inte möjlig. Därom tvistar han med lärde, i form av filosoferna Cathrine Felix och Björn Petersson. 1969, När Mats Bergenhov var femton år, blev han svensk mästare i tennis i sin åldersgrupp. Idag liknar han hela universum, planeter och molekyler, vid tennisbollar som flyger runt, styrda av samma naturlagar som allt annat - inklusive människan.Mats kallar sig monist, naturfilosof och determinist. Han menar at...

Filosofiska rummet Plakatfilosofi. Mats Bergenhov determinismen och hela universum som flygande tennisbollar


Handen och tanken
Keramiker Pernilla Norrman, handkirurg Göran Lundborg och hemslöjdskonsulent Niclas Flink diskuterar handens betydelse i vår visuellt fixerade värld. Filosofen sitter isolerad i sin fåtölj i sitt torn och läser, medan allt fler av oss andra ägnar allt fler av dygnets vakna timmar stirrandes på små och stora skärmar. Allt färre barn leker med hela kroppen, allt färre vuxna jobbar fortfarande med händerna - om man inte räknar fingrandet på olika pekskärmar och tangentbord. Kanske är det därför vi finner en s...

Filosofiska rummet Handen och tanken

Mary Wollstonecraft och frihetens förutsättningar
Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen.Lena Halldenius, som har skrivit en ny monografi om Mary W...

Filosofiska rummet Mary Wollstonecraft och frihetens förutsättningar

Erasmus av Rotterdam - en av 1500-talets mest kända europeer
Erasmus av Rotterdam har gett namn åt EU:s internationella studentprogram. Men vem var renässanshumanisten som präglade 1500-talets litteratur och kom att inspirera framtida tänkare? Erasmus av Rotterdam var en av 1500-talets kändisar. Med vass penna, humor och en egen litterär stil försvarade han renässansens humanistiska ideal, och stod en tid bakom tjugo procent av alla böcker som trycktes. Och det var den nya tryckkonsten som la grunden för spridandet av både nya böcker och klassisk antik litteratur. F...

Filosofiska rummet Erasmus av Rotterdam en av 1500-talets mest kända europeer


Narcissismen, begäret och plikten att njuta
Jacques Lacan lurar i bakgrunden, i ett samtal om vår narcissistiska kultur mellan Ervik Cejvan, Elisabeth Gerle och Peter Jansson. Ett liv inbegriper alltid lidande, säger Sigmund Freud. Men detta lidande förnekas i vår kultur, som veckans gäster betecknar som narcissistisk. Vad innebär denna narcissism (ytlighet, egoism, avtrubbning?) och vad får den för konsekvenser (politiskt farlig, för vi klarar inte längre av att se och acceptera varandra i våra olikheter?)?Filosofiska rummet blir ovanligt psykoanal...

Filosofiska rummet Narcissismen begäret och plikten att njuta

Början till slutet? Om populismen, elitismen och demokratin
Jenny Maria Nilsson, Johan Norberg och Nazem Tahvilzadeh diskuterar demokratins framtid och förutsättningar utifrån det amerikanska presidentvalet. Utgången av det amerikanska presidentvalet har väckt såväl bestörtning och förtjusning som förundran: Hur kunde en person med ett så fritt förhållande till sanningen, en karaktär som beskrivits som alltifrån pajas och loser till livsfarlig psykopat, vinna presidentvalet i världens mäktigaste land?Kanske beror det på maktens och mediernas von oben-attityd. Kansk...

Filosofiska rummet Början till slutet? Om populismen elitismen och demokratin

Det undflyende minnet
Trots att vi ständigt befinner oss i våra minnen är "minne" ett begrepp som ständigt byter skepnad när vi försöker fånga dess innebörd. Minnet gäckar oss, men det är i vårt umgänge med våra minnen som vi skapas som individer och samhälle. Och minnen i form av objekt och artefakter är rekvisitan när våra muséer försöker fånga vår historia. Filosofiska rummet har under några år följt projektet Tid, minne och representation på Södertörns högskola. Nu är projektet snart i hamn och den här veckan gör vi en sist...

Filosofiska rummet Det undflyende minnet


Robotlivet. Risker och möjligheter med artificiell intelligens
Karim Jebari, Dorna Behdadi och Stefan Fölster resonerar om vad den nya och allt smartare tekniken innebär för vår tillvaro. Självkörande bilar och obemannade drönare. Det är två exempel på nya saker som håller på att utvecklas till att bli alltmer skickliga på att utföra sina uppgifter utan att den mänskliga faktorn lägger näsan i blöt. Men vem är ansvarig om de själva klantar till det - om den självkörande bilen krockar eller den obemannade drönaren bombar civila?Den nya tekniken skapar nya förutsättning...

Filosofiska rummet Robotlivet. Risker och möjligheter med artificiell intelligens

Svenska värderingar. Extrema normer i Landet Lagom
Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius diskuterar vad värderingar är, i vilken mån det finns svenska sådana och hur de i så fall bör hävdas. Partiledarnas frenetiska flaggviftande under sommarens Almedalsvecka har orsakat en livlig debatt om svenska värderingar. Med en liberal debattör, en socialpsykolog och en filosof försöker nu Filosofiska rummet reda ut begreppen: Finns det något sådant som svenska värderingar, vilka är de i så fall, i vilken grad bör de hävdas - och mot vad?Alice Teodores...

Filosofiska rummet Svenska värderingar. Extrema normer i Landet Lagom

Den djupa klyftan - Kontinental och analytisk filosofi
Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö startade en diskussion i tidskriften Modern filosofi om vilket sätt som är mest lämpligt att filosofera på. I Filosofiska rummet fortsätter samtalet. Det hände sig en gång att vi skulle spela in ett samtal om tidens väsen. Det blev inget program, samtalet sändes aldrig, för det blev inget samtal. Vi hade bjudit in en analytisk och en kontinental filosof, och de talade nämligen fullständigt förbi varandra.Det är svårt att sätta fingret på vari den stora skillnaden består, i ol...

Filosofiska rummet Den djupa klyftan Kontinental och analytisk filosofi


Hur fungerar den gåtfulla kvantmekaniken?
I kvantmekanikens värld beter sig partiklarna ibland på så oväntade sätt att det tycks överskrida naturen som vi känner den. Så hur går det ihop? Den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken var förra århundradets stora banbrytande idéer inom fysiken. Den första av dessa fysikens juveler har sitt upphov i Albert Einsteins hjärna, och även till kvantmekaniken bär han ett faderskap. Men teorierna är inte kompatibla och motsäger varandra. Och i kvantmekanikens värld tycks verkligheten bryta mot naturen....

Filosofiska rummet Hur fungerar den gåtfulla kvantmekaniken?

Att ha eller att vara - Erich Fromm och den nya människan
Vilken mening med livet är det vi eftersträvar: Att ha eller att vara? Ekaterina Chertkovskaya, Peter Jansson och Roland Paulsen resonerar utifrån en 40 år gammal bok av Erich Fromm. Om endast en genomgripande förändring i människans karaktär, från en huvudsakligen ägandeinriktad till en huvudsakligen varandeinriktad livsform, kan rädda oss från en ekonomisk och psykologisk katastrof - uppstår frågan: Är karakterologisk förändring i stor skala över huvud taget möjlig, och hur skall man i så fall åstadkomm...

Filosofiska rummet Att ha eller att vara Erich Fromm och den nya människan

Vad är ett hem?
Ett hem är kanske det starkaste uttrycket för hur vi identifierar oss själva. Men vem och vad bestämmer hur det ska se ut? Idag ser vi ett enormt intresse för hus och hem: TV-program, veckotidningar och hemma-hos reportage i varenda helgbilaga. Dessutom väljer eller tvingas allt att köpa en bostad istället för att hyra. Filosofiska rummet flyttar den här veckan till Stadsbyggnadsdagen i Upplands Väsby, där vi inför publik ställer frågan: Vad är ett hem?Medverkande är Sarah Degerhammar, konstnär utbildad ...

Filosofiska rummet Vad är ett hem?


Rätten till rättigheterna – de mänskliga och medborgerliga
Människor har rättigheter - men vilka har vilka? Lena Halldenius, filosof och Björn Östbring, statsvetare, diskuterar. Sverige är part till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Men förra höstens flyktingström har aktualiserat frågor om vems ansvar det bör vara att värna vad, och för vem.Hur förhåller sig mänskliga rättigheter till medborgerliga, och vad innebär en kosmopolitisk respektive en nationalistisk politisk inställning i sammanhanget?Dessa frågor diskuterar Lena Halldenius, f...

Filosofiska rummet Rätten till rättigheterna de mänskliga och medborgerliga

Om att minnas
När vi tänker eller umgås socialt så handlar det ofta om minnen, egna eller kollektiva. Så vilken roll spelar minnet för vår identitet, för samhället och för kreativiteten i konsten? Tanken på att förlora minnet är något av en skräck, ett liv utan minnen är inget liv alls, kan tyckas. Ändå glömmer vi bort stora delar av våra liv, utan att sörja. Vi minns individuellt och kollektivt. Så vilken roll spelar minnen för vår identitet, för samhället och hur tar minnen plats i konsten?Medverkande är filosoferna H...

Filosofiska rummet Om att minnas

Konst och kognition
Gertrud Sandquist, rektor Konsthögskolan i Malmö, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors och filosofen Ingar Brinck från Lunds universitet samtalar om hur vi kognitivt uppfattar konst. Människans hjärna är inte främst skapad för estetiska upplevelser utan för överlevnad i en vild natur. Så vad händer i oss när vi betraktar ett konstverk? Hur hanterar hjärnan färger, former, linjer, djup, och vad gör ett konstverk meningsfullt? Människan har högt utvecklad förståelse för symboler, metaforer och vi drivs av en s...

Filosofiska rummet Konst och kognition


Byråkrati
Ordet byråkrat används ofta nedvärderande: en paragrafryttare som konsekvent följer regler utan hänsyn till absurda konsekvenser. Men det är inte hela sanningen; utan byråkrati, ingen demokrati. Enligt sociologen Max Weber är byråkrati och byråkrater basen i en fungerande demokrati. Så här skriver han i en text från början av förra seklet: Precision, snabbhet, entydighet, kännedom om akterna, diskretion, konsekvens, strikt subordination, minskade friktioner och minskade materiella och personella kostnader ...

Filosofiska rummet Byråkrati

Vad betyder orden "jag älskar dig"?
Alla hjärtans dag har under de senaste decennierna blivit den romantiska kärlekens högtid. Och naturligtvis ska vi prata kärlek även i Filosofiska Rummet. I höstas kom essän Kärleksförklaring, av litteraturvetaren Anders Johansson. Här möter vi kärleken utifrån en mängd olika perspektiv; romantiskt, höviskt, psykologiskt, biologiskt, kulturellt, filosofisk och historiskt. Allt från Beatles Love me do till tunga filosofiska teorier. Och en bärande fråga i essän är vad vi menar med de tre orden: Jag älskar ...

Filosofiska rummet Vad betyder orden "jag älskar dig"?

Lättja - Om arbete, plikt och rätten att slå dank
Är det ok att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja? Före...

Filosofiska rummet Lättja Om arbete plikt och rätten att slå dank


Dödshjälp
Inga-Lisa Sangregorio vill kunna bestämma över sin död, liksom över sitt liv. Här diskuterar hon med barnläkaren Anders Castor och latinprofessorn och katolske prästen Anders Piltz. Det är lätt att hålla med om att människor bör kunna få ett värdigt slut, säga adjö till sina anhöriga medan de fortfarande är någorlunda presentabla och medvetna, och därpå få hjälp att avsluta sitt liv innan lidandet blir för plågsamt. Det är inte svårt att förstå invändningen att det skulle skapa en obehaglig press på svårt...

Filosofiska rummet Dödshjälp

Varför köper vi det vi inte behöver?
Idag konsumerar svenska hushåll fyra gånger så mycket som 1984. Men är det medvetna beslut som ligger bakom våra köp eller är det andra krafter med i spelet? Varför släpa hem ännu en teknikpryl, varför köpa mat som ruttnar i kylskåpet och varför ännu en leksak när svenska barn i snitt redan har 536 leksaker? I dag utvecklas alltmer sofistikerade metoder för marknadsföring byggd på hjärnforskning - som triggar igång vår längtan efter senaste nytt och lyxiga produkter? Om detta handlar boken Yes därför köp...

Filosofiska rummet Varför köper vi det vi inte behöver?

Sommarläsning 2016
Nio böcker på trekvart. Eva Ström, Nike Snijders, Per Svensson och Shora Esmailian ger tips på böcker med substans inför sommarledigheten. Och de utvalda böckerna är:Ingenting är sant och allting är möjligt. Det nya Rysslands surrealistiska själ av Peter Pomerantsev.Svensk poesi, red: Daniel Möller och Niklas Schiöler.Linjen av Elise Karlsson: N&KHow We Are av Vincent DearyThe Gallery of Vanished Husbands av Natasha Solomon.En mänsklighet i mänskligheten: Ett reportage om det judiska folket av Staffan Skot...

Filosofiska rummet Sommarläsning 2016


Marilynne Robinsons romaner och teologi
Författaren Marilynne Robinson blev nyligen hedersdoktor vid Lunds universitet. I sina romaner fångar hon upp filosofiska och teologiska frågor och ger dem liv. I romanerna Gilead, Home och Lila gestaltar Marilynne Robinson  några familjer i den fiktiva småstaden Gilead i Iowa. Robinson är Barack Obamas favoritförfattare och i romanerna ger hon liv åt frågor som nåd och predestination. Karaktärerna brottas med sin kristna tro, sina etiska tillkortakommanden, ansvar och kärlek. Medverkande: Johanna Gustafss...

Filosofiska rummet Marilynne Robinsons romaner och teologi

Evigt liv
Om livet i sig är gott, då är väl ett längre liv bara desto godare? Ann Heberlein, Karim Jebari och Nils-Eric Sahlin diskuterar. Seriösa forskare hävdar att den första 150-åringen redan är född. När nu ett människoliv alltså kan komma att förlängas dramatiskt så borde vi kunna skjuta ifrån oss den hemska tanken på döden under en längre tid, och i förlängningen kanske helt och hållet. Men om åldrande är en sjukdom som den medicinska vetenskapen kan bota, väcks en annan fråga: Vill vi leva för evigt?Detta di...

Filosofiska rummet Evigt liv

Scientism
Scientism innebär att naturvetenskapens gränser kan och bör utvidgas så att sådant som tidigare inte uppfattats som naturvetenskap - som humaniora - kan bli eller transformeras till naturvetenskap. Vårt moderna västerländska samhälle är till stor del en produkt av naturvetenskapens framgångar och tänkande. Den sekulära världsbilden domineras av teorier och fakta som fysiken presenterat. Och bilden av oss själva som människor är i hög grad en spegel av biologins framsteg. Men hur mycket ryms inom naturveten...

Filosofiska rummet Scientism


En gemensam etik för oss och dem
Hjärnforskningen närmar sig en förståelse av hur mänsklig moral fungerar. Kan man utifrån den kunskapen konstruera en etik för alla? Jeanette Emt, Mikael Klintman och Andreas Olsson diskuterar saken. Det brukar kallas Humes lag: Man kan inte härleda ett bör ur ett är. Det går alltså inte att bestämma vad som är rätt och fel, gott och ont utifrån fakta om världen. Sålunda borde det väl inte heller gå att, som Joshua Greene försöker i sin bok Vi och dom (Moral Tribes), komma fram till en etik som gäller för ...

Filosofiska rummet En gemensam etik för oss och dem

Empati och det nya livet på nätet
Nätet har blivit ett forum för att uttrycka hat och hot och andra kränkningar. Men varför rinner empatin av i skydd av anonymiteten. Nätet fyller en demokratisk funktion men har också har blivit ett verktyg för mobbning och att uttrycka rasism, sexism, hat och hot, som ofta drabbar enskilda individer. Men varför uppstår det här? Hur kan till synes vanliga människor vräka ur sig vidrigheter som de aldrig skulle ge uttryck för i ett möte ansikte mot ansikte med en medmänniska? Vad gör att empatin tycks rinna...

Filosofiska rummet Empati och det nya livet nätet

Basinkomst - ett annat sätt att värdera arbete
Basinkomst, också kallat medborgarlön: Kanske en idé när den tekniska utvecklingen gör att vi inte skulle behöva jobba så mycket? Katerin Mendez, Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh diskuterar saken. Jobba halvt ihjäl sig för att sedan kunna sticka till Thailand på ett lite lagom förlängt jullov för jobbskatteavdraget, eller vara helt arbetslös, gå hemma och drälla och känna sig obehövd och överflödig i samhällsbygget. Måste det vara antingen-eller?Kanske vore en basinkomst för alla, ett slags medborgarlö...

Filosofiska rummet Basinkomst ett annat sätt att värdera arbete


Läsvärt. Om fiktionens betydelse för filosofin
Vad är det filosofiska värdet av att läsa fiktion? Samtal på Lunds universitet med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson. Njutningen av att läsa en god roman: För många av oss känns den både djup och nyttig. Möjligen aktiveras vår fantasi och empati, vår föreställnings- och inlevelseförmåga, mer när vi som läsare får återskapa romanvärlden själva inuti huvudet, och sinnena inte får allt serverat på silverfat som när vi ser en film eller teveserie. Eller är det bara...

Filosofiska rummet Läsvärt. Om fiktionens betydelse för filosofin

Kan du välja att bli kär?
Håkan Fischer, Lena Andersson och Bob Hansson funderar på om människan kan välja att bli kär, eller om kärleken är något som drabbar oss. Programledare är Lars Mogensen. Kanhända säger det bara klick. Kanske krävs inte mer än en doft, en kort beröring eller en blick för att väcka det okontrollerbara, djuriska begäret i en människa som på några få sekunder får henne att fullkomligen rasa handlöst ner i kärlekens gåtfulla väsen. Eller så regisserar hon minutiöst hela föreställningen från början till slut. Ho...

Filosofiska rummet Kan du välja att bli kär?

Cioran och pessimismen
Kan svartsynen vara ett sätt att uthärda livet? Tobias Dahlkvist har skrivit boken Eremiten i Paris: Emil Cioran och pessimismen som levnadskonst. Han möter Ann Heberlein i Filosofiska rummet. På apoteken finns inget specifikt botemedel mot existensen; bara små läkemedel för skrävlarna. Men var finns motgiftet mot den klara, oändligt tydligt uttalade, högdragna och obestridliga förtvivlan? Alla varelser är olyckliga; men hur många vet om det? Se där ett slumpvis citat ur Emil Ciorans aforistiska verk Sam...

Filosofiska rummet Cioran och pessimismen


Lättja - Om arbete, plikt och rätten att slå dank
Är det OK att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja? Före...

Filosofiska rummet Lättja Om arbete plikt och rätten att slå dank

Yttrandefrihet - en hotad självklarhet
Journalisten Martin Schibbye, poeten Eva Ström och statsvetaren Ulf Petäjä diskuterar yttrandefrihetens väsen och värde. Yttrandefrihet är bra, därom är väl alla demokrater överens. I en demokrati som Sverige tas den ofta för given. Men den är knappast självklar eller ens närvarande överallt. I dagarna är det två år sedan Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul, och i onsdags överfölls och misshandlades Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren i den ryska delrepubliken Ingusji...

Filosofiska rummet Yttrandefrihet en hotad självklarhet

Den sårade divan
Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof samtalar om kvinnlig galenskap. I boken Den sårade divan skriver idéhistorikern Karin Johannisson om kvinnlig galenskap. Och om hur psykiatriska diagnoser kan användas av patienten själv som roll, mask och identitetsmarkör. De sårade divorna är Agnes von Krusenstjerna, Nelly Sachs, Sigrid Hjertén, som delvis kunde bevara sina kreativa förmågor även som intagna på mentalsjukhus. Vi möter också en rad nya, radikala k...

Filosofiska rummet Den sårade divan


Utblick: Otur? Om fatalism, fri vilja och makten över ditt liv
Hur mycket av det som händer oss har vi någon kontroll över? Den danska författaren Lone Frank, VM-trean i brottning Zakarias Tallroth och filosofen och prästen Frank Lorentzon diskuterar saken. Den danska neurobiologen, vetenskapsjournalisten och författaren av internationellt uppmärksammade populärvetenskapliga böcker Lone Frank förlorade sin livskamrat i cancer nyligen, vilket fick henne att omvärdera sin syn på slumpen. VM-trean i brottning Zakarias Tallroth menar att det inte duger att förlita sig på ...

Filosofiska rummet Utblick: Otur? Om fatalism fri vilja och makten över ditt liv

Dödshjälp
Inga-Lisa Sangregorio vill kunna bestämma över sin död, liksom över sitt liv. Här diskuterar hon med barnläkaren Anders Castor och latinprofessorn och katolske prästen Anders Piltz. Det är lätt att hålla med om att människor bör kunna få ett värdigt slut, säga adjö till sina anhöriga medan de fortfarande är någorlunda presentabla och medvetna, och därpå få hjälp att avsluta sitt liv innan lidandet blir för plågsamt. Det är inte svårt att förstå invändningen att det skulle skapa en obehaglig press på svårt...

Filosofiska rummet Dödshjälp

Vad betyder orden "jag älskar dig"?
Alla hjärtans dag har under de senaste decennierna blivit den romantiska kärlekens högtid. Och naturligtvis ska vi prata kärlek även i Filosofiska Rummet. I höstas kom essän Kärleksförklaring, av litteraturvetaren Anders Johansson. Här möter vi kärleken utifrån en mängd olika perspektiv; romantiskt, höviskt, psykologiskt, biologiskt, kulturellt, filosofisk och historiskt. Allt från Beatles Love me do till tunga filosofiska teorier. Och en bärande fråga i essän är vad vi menar med de tre orden: Jag älskar ...

Filosofiska rummet Vad betyder orden "jag älskar dig"?


Om att minnas
När vi tänker eller umgås socialt så handlar det ofta om minnen, egna eller kollektiva. Så vilken roll spelar minnet för vår identitet, för samhället och för kreativiteten i konsten? Tanken på att förlora minnet är något av en skräck, ett liv utan minnen är inget liv alls, kan tyckas. Ändå glömmer vi bort stora delar av våra liv, utan att sörja. Vi minns individuellt och kollektivt. Så vilken roll spelar minnen för vår identitet, för samhället och hur tar minnen plats i konsten?Medverkande är filosoferna H...

Filosofiska rummet Om att minnas

Cioran och pessimismen
Kan svartsynen vara ett sätt att uthärda livet? Tobias Dahlkvist har skrivit boken Eremiten i Paris: Emil Cioran och pessimismen som levnadskonst. Han möter Ann Heberlein i Filosofiska rummet. På apoteken finns inget specifikt botemedel mot existensen; bara små läkemedel för skrävlarna. Men var finns motgiftet mot den klara, oändligt tydligt uttalade, högdragna och obestridliga förtvivlan? Alla varelser är olyckliga; men hur många vet om det? Se där ett slumpvis citat ur Emil Ciorans aforistiska verk Sam...

Filosofiska rummet Cioran och pessimismen

”Det ligger i deras kultur” - om kulturkritik och rasism
Är det relevant eller rasism att betona förövarnas kulturella bagage i samband med sextrakasserierna i Köln, Kalmar och Kungsträdgården? Samtal mellan Per Bauhn, Heidi Avellan och Christian Fernandez. Det har påståtts att många av förövarna var unga män från Mellanöstern, i de kollektiva sextrakasserierna i Köln, Kalmar med flera ställen på nyårsnatten, liksom i Kungsträdgården under musikfestivalen We Are Sthlm somrarna 2014 och 2015. Samtidigt framhålls att 98% av våldtäkter utförs av män. Är det menings...

Filosofiska rummet ”Det ligger i deras kultur” om kulturkritik och rasism


Miljön, naturen och civilisationskritiken.
Ett nytt klimatavtal blev klart i Paris. Men vad krävs för att vi åter ska komma i balans med naturen? Räcker ny teknik eller krävs en civilisationskritik som ifrågasätter vårt sätt att leva? Är ny teknik lösningen som gör det möjligt att fortsätta med en konsumerande livsstil, utan att skada miljön? Eller tvingas vi tänka om, ge plats åt nya tankemönster, attityder och nya berättelser om världen och oss själva. Kanske behövs en rejäl civilisationskritik som ifrågasätter vårt sätt att leva och utnyttja vär...

Filosofiska rummet Miljön naturen och civilisationskritiken.

Vad är hälsa?
Läkaren och författaren Pia Dellson ser sig som en Doktor 2.0 efter att ha drabbats av utmattningssyndrom. Läkaren och forskaren Anders Rosengren vill att patienterna ska lära sig leva autentiska liv. Musikern, filosofen och professorn i Hälsa och samhälle Per-Anders Tengland har i flera böcker och artiklar formulerat sig kring huvudfrågan för dagens samtal: Vad är hälsa? Är den blott frånvaro av sjukdom eller innebär den något djupare? Bör man ha en mer holistisk syn på människan också inom vården, och st...

Filosofiska rummet Vad är hälsa?

Byråkrati
Ordet byråkrat används ofta nedvärderande: en paragrafryttare som konsekvent följer regler utan hänsyn till absurda konsekvenser. Men det är inte hela sanningen; utan byråkrati, ingen demokrati. Enligt sociologen Max Weber är byråkrati och byråkrater basen i en fungerande demokrati. Så här skriver han i en text från början av förra seklet: Precision, snabbhet, entydighet, kännedom om akterna, diskretion, konsekvens, strikt subordination, minskade friktioner och minskade materiella och personella kostnader ...

Filosofiska rummet Byråkrati


Bör man göra allt man kan? Om etiska dilemman i vården
Med ökande medicinska möjligheter går det idag att göra mer än man kanske bör. Läkaren Jenny Lindberg, filosofen Jeanette Emt och sjukhusprästen Daniel Brattgård diskuterar etiska dilemman i vården. Ända sedan Hippokrates och fram till ganska nyligen har strävan i vården varit att göra det yttersta för att hålla patienten vid liv. Men i takt med den teknisk-medicinska utvecklingen uppstår allt oftare frågan om man verkligen bör göra allt man kan. Ett filosoferande samtal mellan Jenny Lindberg, läkare som ...

Filosofiska rummet Bör man göra allt man kan? Om etiska dilemman i vården

Äta djur
I juletid väcks en fråga som man kan blunda för, eller diskutera: Är det rätt att äta djur? Ben Bramble, Jeanette Thelander, Rolf Axel Nordström och Tobias Linné väljer det senare alternativet. Få frågor väcker så mycket engagemang som frågan om man bör äta djur. Sällan blir heller skillnaden tydligare mellan åsikt och praktik: Den som efterfrågar argument för och emot köttätande, vilket Filosofiska rummets redaktion gjorde på sin facebook-sida, tycks få överväldigande många fler argument mot att äta kött...

Filosofiska rummet Äta djur

Erik Gustaf Geijer - en europeisk intellektuell
Två nutida författare och intellektuella, Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss om vikten av en gammal. Vår tid liknar i viss mån modernitetens barndom. Det tidiga artonhundratalets industriella revolution åstadkom ett mänsklighetens utvecklingssprång som naturligtvis också skapade oönskade negativa effekter i form av ökade klyftor mellan kapitalister och proletariat. Erik Gustaf Geijer såg allt detta, och tänkte om. Han gick från konservativ nationalromantiker vänsterut, omtvistat hur långt. Men san...

Filosofiska rummet Erik Gustaf Geijer en europeisk intellektuell


När rädslan tar över - Det öppna samhället och dess sårbarhet
Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall diskuterar vad som kännetecknar ett öppet samhälle, och varför det är så viktigt att värna. Ett fungerande samhälle kännetecknas av vissa värden, som dock ibland står i motsättning till varandra. Öppenhet kan tänkas stå mot säkerhet, jämlikt och allmänt deltagande mot effektivt beslutsfattande och långsiktig hållbarhet mot personlig frihet.Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall, huvudsekreterare i...

Filosofiska rummet När rädslan tar över Det öppna samhället och dess sårbarhet

Tankesmedjan eller elfenbenstornet: Tänker vi bäst tillsammans eller ensamma?
Filosofen Cathrine Felix, kognitionsvetaren Philip Pärnamets och filosofiläraren Peter Dalling diskuterar bästa sättet att tänka: ensam eller i grupp. Vi befinner oss i de sociala mediernas era. Aldrig förr har vi kunnat kommunicera med så många, så snabbt och enkelt. Förtjänsterna och poängerna tycks många, massans vishet visar sig i bland annat all fiffig programvara som kommer till kollektivt, med öppen källkod. Men kanske skapar sociala medier ett underskott på asocial meditation, på den egna personen...

Filosofiska rummet Tankesmedjan eller elfenbenstornet: Tänker vi bäst tillsammans eller ensamma?

Vem ska rädda världen? Om ansvar, rättvisa och moral i klimatdebatten
Filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn diskuterar vem som bör ställa klimatproblemen tillrätta. Programledare är Lars Mogensen. Det börjar bli bråttom nu. Isarna smälter, regn och översvämningar ökar i omfattning. Om vi fortsätter som nu kommer vattennivån att höjas en meter fram till år 2100. I världen rubbas ekosystemet, och livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning påverkas negativt.Inför den stora klimatkonferensen i Paris i december diskuterar filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn vems a...

Filosofiska rummet Vem ska rädda världen? Om ansvar rättvisa och moral i klimatdebatten


Prostitution - varför inte?
F d sexsäljaren Pernilla Persson, socialantropolog Petra Östergren och filosoferna Cathrine Felix och Roland P Martinsson diskuterar prostitution. Programledare är Lars Mogensen. Amnesty International och flera andra stora organisationer vill se en avkriminalisering av prostitution. Som ett sätt att skydda dem som säljer sex. Vilka är de bästa argumenten mot sexhandel? Och finns det några goda argument för rätten att sälja sexuella tjänster?Vi ställer frågorna till Cathrine Felix, filosof som bl a undervis...

Filosofiska rummet Prostitution varför inte?

Konst och kognition
Gertrud Sandquist, rektor Konsthögskolan i Malmö, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors och filosofen Ingar Brinck från Lunds universitet samtalar om hur vi kognitivt uppfattar konst. Människans hjärna är inte främst skapad för estetiska upplevelser utan för överlevnad i en vild natur. Så vad händer i oss när vi betraktar ett konstverk? Hur hanterar hjärnan färger, former, linjer, djup, och vad gör ett konstverk meningsfullt? Människan har högt utvecklad förståelse för symboler, metaforer och vi drivs av en s...

Filosofiska rummet Konst och kognition

Flyktingkatastrofen, en av vår tids kollektiva existentiella frågor
Elisabeth Hjorth, författare och etiker och Jonna Bornemark, filosof, om människor på flykt och människor i trygghet. Att tvingas leva på flykt kan märka en människa för livet. Hjärtlösa smugglare, barn i livsfarliga båtar på öppet hav, tältläger och taggtrådsstängsel. Flyktingkatastrofen kan beskrivas som en av vår tids kollektiva existentiella frågor. Men även den som lever i trygghet innanför muren kan uppleva en maktlöshet inför flyktingars grymma verklighet. Empati är grunden för humanism, men hur lån...

Filosofiska rummet Flyktingkatastrofen en av vår tids kollektiva existentiella frågor


Flyktingarna, lagen och den goda viljan
Gregor Noll, Anna Lundberg och Jerker Karlsson diskuterar förhållandet mellan lagen och den goda viljan, utifrån dagens flyktingsituation. Programledare är Lars Mogensen. Malmö Centralstation. Jag delar perrong med en just anländ familj från Syrien. Vilka rättigheter har jag, vilka har de och vem tillförsäkrar oss dem?Dagens flyktingsituation ruskar om oss och får oss att ifrågasätta hur vissa givna begrepp förhåller sig till varandra: Gränser till mänskliga rättigheter, lag till moral, stat till demokrati...

Filosofiska rummet Flyktingarna lagen och den goda viljan

Kan du välja att bli kär?
Håkan Fischer, Lena Andersson och Bob Hansson funderar på om människan kan välja att bli kär, eller om kärleken är något som drabbar oss. Programledare är Lars Mogensen. Kanhända säger det bara klick. Kanske krävs inte mer än en doft, en kort beröring eller en blick för att väcka det okontrollerbara, djuriska begäret i en människa som på några få sekunder får henne att fullkomligen rasa handlöst ner i kärlekens gåtfulla väsen. Eller så regisserar hon minutiöst hela föreställningen från början till slut. Ho...

Filosofiska rummet Kan du välja att bli kär?

Ekonomisk demokrati
Magnus Jiborn, Sofia Nerbrand och Roland Paulsen diskuterar möjligheten att få vara med och bestämma på arbetsplatsen också. All makt åt folket! Förutom makten över ekonomin, då...För lika självklar som medborgarnas inflytande är över politiken i vår parlamentariska demokrati, lika otänkbar tycks medarbetarnas inflytande vara inom företaget i vår kapitalistiska ekonomi.Varför i hela friden det förhåller sig så diskuterar Magnus Jiborn, filosof, Sofia Nerbrand, liberal debattör och Roland Paulsen, sociolog...

Filosofiska rummet Ekonomisk demokrati


Mörkret vid tidens ände
Fysikerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson och författaren Helena Granström samtalar om den gåtfulla mörka energin. Big bang! Startskottet för universum och allt som existerar i universum. Eller... kan det vara så att något fanns före Big bang, krafter som ledde fram till den stora urladdningen? Såna här tankar väcks till liv av det som astronomer, strängforskare och fysiker kallar den mörka energin eller den kosmologiska konstanten. Om det här har fysikern Ulf Danilsson skrivit boken Mörkret vid tiden...

Filosofiska rummet Mörkret vid tidens ände

Heidegger och nazismen
Filosoferna Hans Ruin och Anna-Karin Selberg och musikvetaren och kritikern Erik Wallrup diskuterar den nazism och antisemitism som bekräftas i Heideggers anteckningsböcker från 1930-1950 talet. Heidegger och nazismen.Den tyska filosofen Martin Heidegger var en av den västerländska filosofins största tänkare under förra seklet. Men han var också känd nazist. Ändå väckte det förvåning när hans anteckningsböcker från 1930-1940 talet nyligen publicerades. Där framkommer det att han också var antisemit, vilket...

Filosofiska rummet Heidegger och nazismen

Ansvarsfull, mogen eller bara en fantasilös pedant: Vad är en vuxen?
Är det mängden ansvar man axlar som avgör hur vuxen man är, eller är man vuxen när man är vad andra förväntar sig av en att vara? Under ungdomsåren tilltar oftast en insikt om att man måste ta ansvar för sin egen person. Så småningom måste man kanske rentav måste börja ansvara för andra, till exempel sina eventuella barn eller åldrande föräldrar. Är det mängden ansvar man axlar som avgör hur vuxen man är, eller är man vuxen när man är vad andra förväntar sig av en att vara? Detta diskuterar två just myndi...

Filosofiska rummet Ansvarsfull mogen eller bara en fantasilös pedant: Vad är en vuxen?


Vi & dom
"Vi vill skapa trygghet för alla svenskar och vill inte att det kommer hit en massa mänskor och utnyttjar vårt välfärdssamhälle", säger kanske den främlingsfientlige. Men kanske är också den omvända retoriken ett sätt att dela in i vi och dom?: "De främlingsfientliga är rädda och lite korkade. Vi däremot är toleranta och öppna, vi tycker att alla mänskor är lika mycket värda." Vår benägenhet att dela upp i "vi" och "dom" tycks svår att frigöra sig från. I veckans Filosofiska rummet grunnar vi på varifrån ...

Filosofiska rummet Vi & dom

Om språkets evolution
När började människan prata? Och varför pratar vi? Frågan om när människan började tala är fortfarande något av en vit fläck på den evolutionsbiologiska kartan, däremot finns en uppsjö av mer eller mindre fantasifulla teorier och spekulationer. Faktum är att Linguistiska sällskapet i Paris 1866 bannlyste all vidare diskussion om språkets ursprung, man hade tröttnat på alla lösa spekulationer och bristen på fakta, och det dröjde ända fram till 1990-talet innan seriös forskning kom igång på allvar. Vad man...

Filosofiska rummet Om språkets evolution

Människan och hästen
Hästen och människan har en lång historia tillsammans. Det tycks vara något med de stora, sensuella, energisprittande varelserna och deras själfulla ögon som griper människan på ett djupare plan. Och många ryttare och hästintresserade hävdar att människa och häst som individer kan nå en unik själslig kontakt och förståelse. Ridning är Sveriges näst största ungdomsidrott och den största handikappidrotten. I veckans program möts två ridande filosofer, Jonna Bornemark, doktorand i filosofi vid Södertörns högs...

Filosofiska rummet Människan och hästen


Vad är en bra polis?
En polis konfronteras dagligen med våld och hot och möter medmänniskor vars liv fallit i spillror. Dessutom bär man vapen och har laglig rätt att använda våld. Ansökningarna till polishögskolan blir allt fler för varje år, och därmed höjs också kraven på vad som är en bra polis.  Polisyrket kan beskrivas som ett existentiellt yrke, kraven på moralisk insikt och gott omdöme är höga. På Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola ger man kurser där verksamma poliser i essäform försöker formulera vil...

Filosofiska rummet Vad är en bra polis?

Hur dum får man vara?
En fråga som inställer sig (om man alls vågar närma sig detta känsliga ämne) är hur dum man får vara, alternativt hur dum man bör tillåta sina medmänniskor vara innan man ingriper? Världen kryllar av dumhet av alla de slag. Det finns ondskans dumhet och ointelligensens, den obotliga dumheten och den vanliga, tillfälliga dumheten för att bara nämna några dumheter. Gustaf Östberg, professor emeritus i materiallära, har författat en liten skrift om den senare kategorin, Om vanlig tillfällig dumhet. Hör honom...

Filosofiska rummet Hur dum får man vara?

Optimism och pessimism med Olof Röhlander
Vilket vackert väder! utropar optimisten. Idag, ja replikerar pessimisten. Vilken livsinställning är lämpligast för att leva ett gott liv? Det finns de som hävdar att pessimisten alltid vinner.  För antingen har hon rätt, det går faktiskt åt skogen, eller så blir hon positivt överraskad när det trots allt går bra. Optimisten som ständigt räknar med det bästa torde lida större risk att gång på gång besviken. Dessutom finns det inom filosofin en gammal alltsedan stoikerna pessimistisk tradition. Olof Röhl...

Filosofiska rummet Optimism och pessimism med Olof Röhlander


Utblick: Livets mening i en sekulär kultur
2012 begav sig Thomas Lunderquist till USA och träffade filosofiprofessorn Hubert Dreyfus vars bok, All Things Shining, handlar om att läsa litterära klassiker för att finna mening i en sekulär tid. Konflikten mellan tro och vetande har blossat upp på nytt. Nyateister som Richard Dawkins går till frontalangrepp mot allt som andas religion. Men det finns också ett ifrågasättande av den hårda religionskritiken: Även om man inte är religiös eller tror på något övernaturligt, så söker människor mening, förklar...

Filosofiska rummet Utblick: Livets mening i en sekulär kultur

Det går förmodligen åt skogen. Om mänsklighetens undergång och vad vi kan göra för att rädda oss
Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan. Det fungerade förr, i småskaliga samhällen, men hur ska det gå i den globaliserade byn där det tekniska framsteget gjort det möjligt, för att inte säga troligt, för oss att ta kål på varandra och oss själva många gånger om? Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske må...

Filosofiska rummet Det går förmodligen åt skogen. Om mänsklighetens undergång och vad vi kan göra för att rädda oss

Mannen utan egenskaper III. Utan egenskaper
Vadå utan egenskaper? Inte kan man väl sakna egenskaper? Eller, hur påverkar egentligen egenskaper vår personlighet, vårt jag? I boken beskrivs Ulrich som att De personliga egenskaper han förvärvade hade inte närmare anknytning till honom än till andra människor som kanske också var i besittning av dem. I det tredje och sista samtalet utifrån Robert Musils stora roman undersöker filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson vad mannen i titeln egentligen är ...

Filosofiska rummet Mannen utan egenskaper III. Utan egenskaper


Mannen utan egenskaper II. Det nya seklet – en lovsång till ytan?
Hur skulle medeltidens store filosof Thomas av Aquino ha reagerat om han hade levat 1913 och sett en elektrisk spårvagn rusa förbi framför näsan? Tanken roar Ulrich, titelfigur i Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper. Förhållandet mellan människa och modernitet är ämnet i veckans Filosofiska rummet, som har bjudit in filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson till ett andra samtal av tre utifrån Mannen utan egenskaper. Programledare är Lars Mo...

Filosofiska rummet Mannen utan egenskaper II. Det nya seklet en lovsång till ytan?

Mannen utan egenskaper I. Verklighetssinnet och möjlighetssinnet
I Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper omtalas två grundattityder hos människor: verklighetssinnet och möjlighetssinnet. Möjlighetsmänniskor lever liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar. Mannen utan egensk...

Filosofiska rummet Mannen utan egenskaper I. Verklighetssinnet och möjlighetssinnet

Visdom
Är visdom en kvalitet som premieras när svenska folket går till valurnorna? Och är det längre sant att politikerna eller ens de akademiska filosoferna hyser en sådan platonsk kärlek till visdomen? Filosofi betyder kärlek till visdomen. I sin berömda skrift Staten argumenterar Platon för att ett samhälles styrande bör vara vishetsälskande filosofkungar.  Winston Churchill lär ha replikerat om Clement Attlee, en politisk motståndare som presenterades som en mycket ödmjuk man: - Nå, han har mycket att vara ...

Filosofiska rummet Visdom


Sommarläsning
Stockholms nya stadsbibliotekarie Katti Hoflin och kulturjournalisterna Jenny Maria Nilsson och Olof Åkerlund tipsar om bra böcker för den filosofiskt lagda att läsa i sommar. Påbjuden sommarläsning: Monstret i mig av Johan Tralau, Om våld av Hannah Arendt, Min synpunkt på anarkismen och andra essäer av Stig Dagerman, Odysséen av Homeros, Strändernas Svall av Eyvind Johnson, Var är min syster? av Sven Nordqvist och Handbok i livets konst av Epiktetos. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunder...

Filosofiska rummet Sommarläsning

Smak och sinnesmognad
Är smak en social eller sensorisk fråga? Musikern Caroline Leander, filosofen Jeanette Emt och smakentusiasten Stellan Hökfelt smakar, smackar och snackar om saken. Möjligen vänder vi oss för mycket utåt och lyssnar för mycket på andra, när vi ska ta reda på vad vi gillar och inte. Smak kan vara ett sätt att lära känna sig själv och bli en självständig människa.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist....

Filosofiska rummet Smak och sinnesmognad

Bauman, Sennett och dialogens konst
Dialog eller undergång? Zygmunt Baumans och Richard Sennetts idéer om ett socialt hållbart samhälle diskuteras av Göran Rosenberg, Ingar Brinck och Ozan Sunar. Zygmunt Bauman, den brittiske sociologen med polsk-judisk bakgrund, har de senaste decennierna gjort sig känd som en samhällskritiker av rang. Han varnar nu för att vi måste lära oss föra dialog med varandra, annars kommer den båt som vi alla sitter i att sjunka. Han refererar till sin kollega Richard Sennett, som har ett recept för hur vi lyckas m...

Filosofiska rummet Bauman Sennett och dialogens konst


Konst och politik
Av blott goda känslor blir ingen god konst, sägs det. Hur det egentligen förhåller sig diskuteras av Elisabeth Schellekens Dammann, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli och Ola Larsmo. Konst kan vara uppbygglig, men den kan också provocera. Den kan vara vacker, men också olidligt ful och hemsk. Nu florerar föreställningen att konsten bör vara ett redskap mot orättvisor och förtryck, men också åsikten att vi tenderar att övervärdera konst med ett gott budskap. Det handlar om det Goda och det Sköna, och om och i...

Filosofiska rummet Konst och politik

Vinst
Vinst: en ful morot? Samtal mellan styrelseproffset Pernilla Ström, ekonomen Lin Lerpold och filosofen Joakim Sandberg. Ingen vill förlora. Snarare vill alla vinna, och många drömmer väl rentav om Den Stora Vinsten. Och vinst må vara en nödvändig morot, en drivkraft och motor i vårt kapitalistiska system. Se bara hur det gick för femårsplanernas Sovjetunionen! Ändå betraktas vinst ofta som något fult, och många vill rentav förbjuda vinster i vissa av samhällets domäner. Finns det några alternativ till vin...

Filosofiska rummet Vinst

Utblick: Spanien - vägval och värderingar i krisens spår
Den 24 maj är det avgörande regional- och lokalval i Spanien och de traditionella partierna utmanas av helt nya krafter som en följd av sociala rörelser och finanskrisen. Inger Enkvist, professor i spanska, och Mårten Björk, en av författarna till boken Utan framtid - protester i den globala krisens spår, samtalar utifrån möten med några spanska tänkare. Den spanska ungdomsgenerationen räknar med att få det sämre ställt än sina föräldrar. Hur påverkar en ekonomisk kris politiken och solidariteten i ett la...

Filosofiska rummet Utblick: Spanien vägval och värderingar i krisens spår


Tiggeriet och plikten att hjälpa
Bör jag ge pengar till tiggare? Filosoferna Marcus Agnafors och Per Bauhn är inte överens. De flesta som rör sig i svenska städer kan inte undgå att se dem, tiggarna, de så kallade EU-migranterna som sökt sig hit för att skaffa sig någon sorts utkomst. Dessa relativt nya inslag i stadsbilden utmanar oss i sin begäran om hjälp. Är jag en kallhamrad egoist som ignorerar andra människors nöd och inte lägger en slant i pappmuggen, och en altruistisk medmänniska om jag gör det? Programledare: Lars Mogensen, pr...

Filosofiska rummet Tiggeriet och plikten att hjälpa

Integritet och kränkningar
Elin Klinga, Reuben Sallmander, Jenny Jägerfeld, Sara Belfrage och Markus Bylund två skådespelare, en psykolog, en författare och en IT-forskare diskuterar den flytande privatsfären på en teaterscen i Stockholm. I en alltmer digitaliserad tid, när vår minsta handling på nätet kan och kommer att registreras och användas till all möjliga upptänkliga ändamål, kan det vara på sin plats att fundera över vad som då händer med vår personliga integritet vad nu den är? Vad har vi tidigare lagt i begreppet och hu...

Filosofiska rummet Integritet och kränkningar

Tredje världskriget
Historikerna Wilhelm Agrell, Kristian Gerner och Lina Sturfelt diskuterar framtiden - eller är tredje världskriget redan nutid? Att andra världskriget uppstod som en följd av hur det första slutade är en allmänt spridd uppfattning. Kommer ett tredje världskrig uppstå som en följd av hur det andra slutade, för i dagarna sjuttio år sedan? Vad är över huvud taget ett världskrig, och hur påverkar det vårt sätt att tänka? Tre historiker, varav en ägnar sig åt mänskliga rättigheter och har skrivit sin avhandli...

Filosofiska rummet Tredje världskriget


Kvinnokvoten
Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Med Sofia Nerbrand, David Brax och Annika Gilljam. Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Å andra sidan, om kvinnor missgynnats genom historien och fortfarande är underrepresenterade i olika maktpositioner i samhället, så kanske det är dags f...

Filosofiska rummet Kvinnokvoten

Det mänskliga barbariet
Apropå terrorattackerna i Paris: Vi är djupt övertygade om hur fel de har och hur onda de är. Men vad gör vi med gärningsmännens djupa övertygelse? Ett samtal mellan skribenten och debattören Dilsa Demirbag Sten, socialpsykologen Lasse Dencik och filosofen Torbjörn Tännsjö. De allra, allra flesta människor dödar aldrig någon annan. Ändå finns ändlösa exempel i mänsklighetens historia på folk som har gjort det. Vad är det som dessa människor har, som vi andra saknar? Hur bekämpar vi denna ondska, utan att ...

Filosofiska rummet Det mänskliga barbariet

Den rikaste procenten
Nästa år äger den rikaste procenten av jordens befolkning mer än alla andra tillsammans, enligt hjälporganisationen Oxfam. Petter Larsson, Johan Norberg och Lena Halldenius diskuterar om det är ett problem. Oxfam beräkar vidare att världens åttio rikaste personer snart kommer att äga mer än den fattigaste hälften av alla människor. De exakta siffrorna kan diskuteras, men faktumet tycks obestridligt: skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste ökar. Är detta också ett rättviseproblem? Diskussion mellan...

Filosofiska rummet Den rikaste procenten


Tiggeriet och plikten att hjälpa
Bör jag ge pengar till tiggare? Filosoferna Marcus Agnafors och Per Bauhn är inte överens. De flesta som rör sig i svenska städer kan inte undgå att se dem, tiggarna, de så kallade EU-migranterna som sökt sig hit för att skaffa sig någon sorts utkomst. Dessa relativt nya inslag i stadsbilden utmanar oss i sin begäran om hjälp. Är jag en kallhamrad egoist som ignorerar andra människors nöd och inte lägger en slant i pappmuggen, och en altruistisk medmänniska om jag gör det?Programledare: Lars Mogensen, prod...

Filosofiska rummet Tiggeriet och plikten att hjälpa

Kan en robot ha ett medvetande?
Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet, diskuterar om artificiellt medvetande och artificiell intelligens. Vi tänker, drömmer, fantiserar, kommunicerar och upplever vår värld. Ändå har vetenskapen svårt att ringa in och beskriva exakt vad medvetandet är för nåt. Samtidigt pågår en galopperande utveckling när det gäller att skapa artificiellt medvetande och intelligens. Så går det att skapa ett artificiellt medvetande på h...

Filosofiska rummet Kan en robot ha ett medvetande?

Kvinnokvoten
Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Med Sofia Nerbrand, David Brax och Annika Gilljam. Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Å andra sidan, om kvinnor missgynnats genom historien och fortfarande är underrepresenterade i olika maktpositioner i samhället, så kanske det är dags ...

Filosofiska rummet Kvinnokvoten


Historia och identitet
Hans Ruin, filosof, Ulla Manns, genusvetare och Peter Aronsson, historiker diskuterar kring ämnet historia och identitet. Vad är historia? Hur just vår tid på jorden gestaltas beror på händelser i det förflutna och på hur våra förfäder format den värld vi idag lever i. Men ska att skriva historia ses som en vetenskap eller som en kreativ, litterär aktivitet? Historia skapar vår identitet som individer och som nation. Men är ämnets syfte att skapa grund för identitet och stabilitet eller att ge en grund fö...

Filosofiska rummet Historia och identitet

Vem äger en tradition och vem tolkar den?
Filosoferna Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback och arkeologen Johan Hegardt diskuterar tradition och kulturarv. När vi tänker på traditioner och kulturarv så tänker vi oftast på seder och bruk som tas över från tidigare generationer och på så sätt lever vidare i en kultur. Men ”tradition” är också ett mångtydigt begrepp, tradition är viktigt för den kulturella identiteten, men är också politiskt laddat. Vem äger traditionen, vem tolkar den, och hur ska den som står utanför kunna bli delaktig. Söd...

Filosofiska rummet Vem äger en tradition och vem tolkar den?

Vår rädsla för svaghet
Sverker Sörlin, idéhistoriker, Aase Berg, poet och Fredrik Svanaeus, filosof, diskuterar vår rädsla för sjukdom och svaghet. Vad händer med vår självbild den dag vi drabbas av sjukdom?  Vad är starkt och vad är svagt i en människa? Är sårbarhet ett uttryck för styrka? Om det här skriver  idéhistorikern Sverker Sörlin i boken Rädslan för svaghet, en berättelse om sjukdom, smärta och löje, som vi diskuterar i veckans Filosofiska Rummet Gäster är Sverker Sörlin, idéhistoriker vid KTH, Aase Berg, poet och sk...

Filosofiska rummet Vår rädsla för svaghet


Bildning i googletider
Vad ska vi med bildning till när vi kan få veta allt via Google på 0,13 sekunder? Ett samtal från Halmstads föreläsningsförening mellan Eva Mark, Amina Boulaabi och Björn Lind. En gång i tiden var det fint att vara bildad. Idag vet vi knappt längre vad ordet bildning betyder. Kanske har det nåt att göra med litterär kanon, med hur mycket man kan recitera Tegnér eller referera till Platon. Nu kan vi få veta det mesta om det mesta genom en googling som tar en bråkdels sekund. Ändå: Finns det någon plats för...

Filosofiska rummet Bildning i googletider

Det mänskliga barbariet
Apropå terrorattackerna i Paris: Vi är djupt övertygade om hur fel de har och hur onda de är. Men vad gör vi med gärningsmännens djupa övertygelse? Ett samtal mellan skribenten och debattören Dilsa Demirbag Sten, socialpsykologen Lasse Dencik och filosofen Torbjörn Tännsjö. De allra, allra flesta människor dödar aldrig någon annan. Ändå finns ändlösa exempel i mänsklighetens historia på folk som har gjort det. Vad är det som dessa människor har, som vi andra saknar? Hur bekämpar vi denna ondska, utan att ...

Filosofiska rummet Det mänskliga barbariet

Människan i tiden
Om man lever i nuet, kan man då förhålla sig till det förflutna och planera för framtiden? Ett samtal mellan historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen. Tiden går. Så tycks det i alla fall. Dagarna, veckorna och åren passerar rentav förbi i ett allt högre tempo ju längre vi lever. Matematiskt är det möjligt att förklara den illusionen: Varje år som förflyter utgör en procentuellt mindre del av den sammanlagda ti...

Filosofiska rummet Människan i tiden


Jämlikhet
Vad är jämlikhet, är den eftersträvansvärd och är den möjlig? Med Per Molander, Nils Gustafsson och Sofia Nerbrand. Jämlikhet är ett politiskt ideal åtminstone sedan franska revolutionens dagar. Den är traditionellt ett ledord i vänsterorienterad ideologi. Men är en total jämlikhet möjlig? Den engelske sextonhundratalsfilosofen Thomas Hobbes beskrev människans naturtillstånd som ett allas krig mot alla, och tecknade upp nödvändigheten av ett socialt kontrakt, som väl visserligen knappast gick ut på att g...

Filosofiska rummet Jämlikhet

Akrasia och konsten att hålla sitt nyårslöfte
Hur gör man, med tanke på människans inneboende viljesvaghet - akrasia? Ett samtal mellan dramatikern Christina Ozounidis, filosofen Jeanette Emt och Per Johnsson, psykolog, under ledning av Lars Mogensen. Nyårsdagen genomlevs i eftertankens kranka blekhet för miljoner svenskar, som mot bättre vetande uttalat mer eller mindre högtidliga utfästelser om ett sundare leverne under 2015. För, viljesvaga som vi är, hur stor är chansen att vi lyckas hålla vårt nyårslöfte? Vi tror oss vilja en sak, men gör en an...

Filosofiska rummet Akrasia och konsten att hålla sitt nyårslöfte

Den latinamerikanska revolutionen
Peter Landelius, översättare av spanskspråkig litteratur och tidigare ambassadör, Carlos Vidales, historiker och Inger Enkvist, professor i spanska samtalar om det latinamerikanska frihetskriget och dess ledare Simón Bolívar. Serien om revolutioner avslutas med det latinamerikanska frihetskriget i början av 1800-talet, som leddes av den karismatiske och mytomspunne Simón Bolívar. Kriget lade grunden för dagens Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia. Kampen mot spanjorerna varade i 20 år och prägla...

Filosofiska rummet Den latinamerikanska revolutionen


Utblick: En besjälad värld för den rationella människan
Lars Mogensen har intervjuat filosofiprofessorn Akeel Bilgrami i New York, och samtalar också med etikforskaren Ann Heberlein och sociologen Bo Isenberg. I västerlandet hyllar vi det förnuft och den rationalitet som upplysningen gett oss. De flesta i Sverige föredrar naturvetenskapliga förklaringar. Big bang snarare än Adam och Eva. Men om vi följer förnuftets väg fullt ut och inte längre kan tillerkänna naturen egna värden utan bara ser den som en resurs i människans tjänst – gick vi då inte för långt n...

Filosofiska rummet Utblick: En besjälad värld för den rationella människan

Utblick: Michel Onfray och hedonismen
Vad som intresserar mig är inte filosofer som funderar på idéer utan filosofer som funderar på världen, och Mitt arbete som filosof går ut på att ge så många som möjligt redskap att skapa sig frihet. Den franske filosofen Michel Onfray är full av slagkraftiga formuleringar när Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist träffar honom på franska ambassaden i Köpenhamn. Onfray håller på med ett mångårigt projekt att skriva om filosofihistorien i en hedonistisk och materialistisk riktning, och vurmar fö...

Filosofiska rummet Utblick: Michel Onfray och hedonismen

Den Andre
Den Andre: Begreppet om den som inte är jag eller vi, det vill säga alla som är du, han, hon, de, är central inom sociologi och psykologi. Vi behöver andra att jämföra oss med för att definiera oss själva. Och om inte den Andre fanns, skulle det väl knappast finnas något större behov av en av filosofins paradgrenar, etiken. För regler om hur man gör det goda och rätta är väl till just för vårt förhållande till andra, till den Andre. Men blicken på den Andre grumlas lätt. Inneboende i den mänskliga naturen...

Filosofiska rummet Den Andre


Hem
Vad menar vi egentligen med hem, när vi säger att vi ska resa hem över jul? Vad betyder hemmet för oss? Lotta Sjöberg, Per Svensson och Orvar Löfgren diskuterar meningen med hem, med programledare Lars Mogensen. Borta bra, men hemma bäst. När det är mörkt och kallt ute är det skönt att komma hem till det trygga, ombonade. Det välbekanta. Julen är en riktig hemmahelg. Många reser hem till sina föräldrahem, många stannar hemma och myser med familjen. Men vart är det vi längtar, när vi längtar hem? Vad eldar...

Filosofiska rummet Hem

Simone Weil och partiernas avskaffande
Äh, kanske skulle man bara ta och förbjuda alla politiska partier? Jenny Maria Nilsson, Roland Paulsen och Mårten Björk diskuterar Simone Weils idé från 1943 med programledare Lars Mogensen. När Simone Weil 1943 skrev sin essä Om de politiska partiernas allmänna avskaffande, var hon påverkad av det som pågick i Europa. Hon såg hur folkets kollektiva lidelser gjorde det möjligt att ”sätta judarna i koncentrationsläger och tortera dem till döds med utstuderade metoder”. Och eftersom politiska partier snarar...

Filosofiska rummet Simone Weil och partiernas avskaffande

Jämlikhet
Vad är jämlikhet, är den eftersträvansvärd och är den möjlig? Med Per Molander, Nils Gustafsson och Sofia Nerbrand. Jämlikhet är ett politiskt ideal åtminstone sedan franska revolutionens dagar. Den är traditionellt ett ledord i vänsterorienterad ideologi. Men är en total jämlikhet möjlig? Den engelske sextonhundratalsfilosofen Thomas Hobbes beskrev människans naturtillstånd som ett allas krig mot alla, och tecknade upp nödvändigheten av ett socialt kontrakt, som väl visserligen knappast gick ut på att g...

Filosofiska rummet Jämlikhet


Filosofi utanför akademien
Läkaren Claes Hultling, journalisten Ann Lagerström, filosofipedagogen Adam Wallenberg och filosofen Jonna Bornemark diskuterar kring hur filosofi kan användas praktiskt i samhället. Är filosofi något som bara angår högre lärosäten eller kan filosofin också appliceras på vardagslivet och inom verksamheter utanför universitetens portar? Om så är fallet: Hur ser filosofin utanför akademien ut? Filosofiska Rummet sänder den här veckan inför publik på Filosofifestivalen på ABF-huset i Stockholm. Vi möter någr...

Filosofiska rummet Filosofi utanför akademien

Utblick: Michel Onfray och hedonismen
Vad som intresserar mig är inte filosofer som funderar på idéer utan filosofer som funderar på världen, och Mitt arbete som filosof går ut på att ge så många som möjligt redskap att skapa sig frihet. Den franske filosofen Michel Onfray är full av slagkraftiga formuleringar när Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist träffar honom på franska ambassaden i Köpenhamn. Onfray håller på med ett mångårigt projekt att skriva om filosofihistorien i en hedonistisk och materialistisk riktning, och vurmar fö...

Filosofiska rummet Utblick: Michel Onfray och hedonismen

Dödens dålighet
Sokrates påstod att filosofins främsta uppgift är att förbereda oss för döden. Filosofiska rummet tar påståendet ad notam och ägnar sig åt frågan om dödens dålighet, med författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson och filosofen Jeanette Emt. Programledare: Lars Mogensen. Döden är något de flesta inte ser fram emot. Många av oss fruktar den rentav. Men är den nödvändigtvis något dåligt? Samtal mellan författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson och filosofen Jeanette Emt. Det finns argument som talar e...

Filosofiska rummet Dödens dålighet


Motståndets estetik
Motståndets estetik. Det är en suggestiv och tankeväckande titel som författaren Peter Weiss givit sin tjocka romantrilogi som utkom 1976-1981. Förläggaren Magnus Bergh har skrivit böcker och lett studiecirklar om Weiss roman, och nu har America Vera-Zavala skrivit en aktuell radiopjäs med titeln Att läsa: Motståndets estetik. De möts nu i ett samtal i Filosofiska rummet om förhållandet mellan begreppen tillsammans med filosofen Per Bauhn, som också intresserar sig för såväl motstånd som estetik. Program...

Filosofiska rummet Motståndets estetik

Shakespeare som filosof
Stina Ekblad skådespelare, Leif Zern, teaterkritiker och Pontus Stenshäll, regissör, samtalar om Shakespeare och om det existentiella och filosofiska i hans pjäser. I år är det 450 år sedan William Shakespeare föddes. Hans pjäser spelas flitigt på världen scener, men vad rymmer texterna av filosofisk halt? Ja, där finns en uppsjö av tankar kring vad det innebär att vara människa. Hamlets existentiella grubblerier, Macbeths förvandling till mördare och komediernas bråddjup under den fluffiga ytan. I veckan...

Filosofiska rummet Shakespeare som filosof