Vetandets värld

Vetandets värld Podcast

Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Periodiska systemet – De svenska grundämnesjägarna (R)
Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela? Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper. Svens...

Vetandets värld Periodiska systemet De svenska grundämnesjägarna (R)

Periodiska systemet – kemisternas mentala karta (R)
För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen. Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper. Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs ...

Vetandets värld Periodiska systemet kemisternas mentala karta (R)

Nödläge när ebola når storstad
Det dödliga viruset har nått staden Goma med två miljoner invånare i östra Kongo-Kinshasa. Vad innebär det att Världshälsoorganisationen nu har utlyst ett internationellt nödläge? Smittspridningen riskerar att öka kraftigt  sedan en pastor tagit smittan till Goma. Viruset riskerar också att spridas till grannlandet Rwanda som ligger på gränsen till staden. De som har varit i kontakt med smittade personer kan erbjudas det experimentella vaccin som numera finns. Utbrottet i Kongo-Kinshasa är första gången d...

Vetandets värld Nödläge när ebola når storstad


Månen – vägen till Mars
Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka? Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jo...

Vetandets värld Månen vägen till Mars

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen
Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.   I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi...

Vetandets värld Månen ändrade månlandningen vetenskapen

Månen – människorna som tog oss dit
En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin i...

Vetandets värld Månen människorna som tog oss dit


Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen
Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på. Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial. ...

Vetandets värld Astronaut fann jordens äldsta sten månen

Fötterna är livet för Ulla
Om du bryr dig om dina fötter så lyssna på ortopedingenjör Ulla Hellstrand Tangs råd. Särskilt om du har diabetes eller känner någon som har det. Hon har cyklat från Göteborg till Kiruna för att missionera om fötter. På fritiden dansar hon gärna lindy hop med specialskor. Skorna gör att det fungerar även för en person som har fyllt 60. Ulla Hellstrand Tang brinner också för att föra ut de nya internationella riktlinjerna kring diabetsfotvård. Dessutom har hon praktiska tips om vad du ska tänka på när du k...

Vetandets värld Fötterna är livet för Ulla

Kvantpricken – ett fängelse i noll dimensioner (R)
Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill. På toppen av en nanometerstor pyramid, som tillverkats på Linköpings universitet, sitter en kvantprick. Här används den för att fånga in elektroner och skapa ljus, med exakt de egenskaper som forskarna vill. I Lund, har använder forskarna kvantprickar på nanotrådar, för att skapa elektricitet direkt från värme. I dagens Vetandets värld kan du höra h...

Vetandets värld Kvantpricken ett fängelse i noll dimensioner (R)


Massutdöendena – Vad kan de lära oss? (R)
Vid flera tillfällen i jordens historia har klimatet och miljön förändrats så snabbt att nästan alla arter har försvunnit. Med hjälp av ny teknik, kan vi återskapa vad som hände. Hos Naturhistoriska riksmuseet finns fossil från hela världen, som berättar om vad som hände under tidigare massutdöenden. Med deras hjälp besöker Vetandets värld sumpträsk fyllda med iglar i Skåne, australiensiska skogar och spåren av asteroiden som dödade dinosaurierna.   I programmet hörs: Vivi Vajda, Steve McLoughlin och Khale...

Vetandets värld Massutdöendena Vad kan de lära oss? (R)

Nobelupptäckterna – Behandlingen ändrade Kents livssyn (R)
För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Men Kents cancer tog en märklig vändning, något som lett fram till Nobelpriset i medicin. Sommaren 2013 erbjuds Kent att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med den nya metoden immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv för alltid.    I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare på onkologen vid Sa...

Vetandets värld Nobelupptäckterna Behandlingen ändrade Kents livssyn (R)

Nobelupptäckterna – Att möta sin livräddare (R)
Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte.   I programmet hörs: Sharon Belvin, cancerpatient, James Allison, 2018 års Nobelpristagare i medicin. P...

Vetandets värld Nobelupptäckterna Att möta sin livräddare (R)


Hon tar oss med till de kalla djupen, bland borstmaskar och korall
Sjögurkor, små slemmiga maskar och ögonkorall är Kerstin Johannessons närmsta arbetskollegor. Följ med när hon tar oss ut till Kosterhavets nationalpark, där djurlivet frodas. I Kosterfjorden är havet djupt och kallt, och här finns arter som egentligen inte borde finnas så kustnära. Kerstin Johannesson flyttade hit som 15-åring, och visste redan då vad hon skulle bli - marinbiolog. Idag är hon professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium som ligger v...

Vetandets värld Hon tar oss med till de kalla djupen bland borstmaskar och korall

Bebisarnas hemliga språk (R)
Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa. Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redl...

Vetandets värld Bebisarnas hemliga språk (R)

Del 2: Framtidens sjöfart – Segelteknikens förnyelse (R)
För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning. Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan l...

Vetandets värld Del 2: Framtidens sjöfart Segelteknikens förnyelse (R)


Del 1: Framtidens sjöfart – Säkrare navigering (R)
Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas. På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras. I programmet hörs: Patrik Lind...

Vetandets värld Del 1: Framtidens sjöfart Säkrare navigering (R)

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? (R)
För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organis...

Vetandets värld Varför exploderade plötsligt djurlivet jorden? (R)

Så förbereder vi oss för extrem värme
Värmeböljan i Europa kulminerar nu med påverkan på människors hälsa. Hur ska man agera i extrem hetta? Och vilka förberedelser behöver göras, från individen till samhället i stort? När vi nordbor reser till varma platser svettas vi mer salter än vad den inhemska befolkningen gör. Därför är det viktigt att få i sig vätska och vatten och se till att hålla sig i skugga och svalka sig så gott man kan. Frankrike har lärt sig mycket sedan värmeböljan 2003, som dödade uppemot 20000 människor. Med varningssystem ...

Vetandets värld förbereder vi oss för extrem värme


Framtidens båtar kör sig själva (R)
Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig. Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart. Men lagstiftningen måste anpassas. Idag bygger mycket av lagstiftningen till sjöss på att det finns en befälhavare ombord. Vi ...

Vetandets värld Framtidens båtar kör sig själva (R)

"En underbar hund i rätta händer" (R)
En liten terrier dödas av grannens kamphund. Finns det hundraser som är farligare än andra eller är hundägaren problemet? Vissa länder förbjuder kamphundar, men i Sverige riktar vi in oss på ägarna. Studier av rättsfall visar att kamphundsraser är överrepresenterade när det gäller att angripa andra hundar. I Danmark och Norge är hundraser som pitbullterrier och american staffordshireterrier förbjudna. I Sverige har aggressiva hundar mer setts som ett ägarproblem. Är kamphundar farligare än andra hundar? I...

Vetandets värld "En underbar hund i rätta händer" (R)

Här är floden med egna rättigheter (R)
En nyzeeländsk flod, Whanganui, fick 2017 som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har alltså lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag. I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. I programmet hörs Ben Po...

Vetandets värld Här är floden med egna rättigheter (R)


Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor (R)
Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor. Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte DNA-molekylen. I Dublin firad man 2018 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya persp...

Vetandets värld Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor (R)

Kärnkraft, vulkaner och skelett - semestertips för vetenskapligt nyfikna
Semestertiderna är här och för dig som vill ha en naturvetenskaplig touch på din sommar, har vi de bästa tipsen. Vi vet vilka skelett man inte ska missa, och var man kan se ett pågående vulkanutbrott. Lena Nordlund tipsar om skelettmuséet du inte får missa. Åsa Malmberg vet vart man ska åka för att tillfredsställa sin vulkanologiska nyfikenhet - till Stromboli. Hon tipsar också om att man i Les Eyzies i Frankrike kan söka sig i spåren av förmänniskor och Cro Magnon-människor, och om grottorna Rouffignac oc...

Vetandets värld Kärnkraft vulkaner och skelett semestertips för vetenskapligt nyfikna

Månen – Vägen till Mars
Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka? Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jo...

Vetandets värld Månen Vägen till Mars


Månen – vägen till Mars
Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka? Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jo...

Vetandets värld Månen vägen till Mars

Rasism som får kroppen att åldras snabbare
Rasism och hälsa hänger ihop. Du både åldras snabbare och blir mer mottaglig för sjukdomar om du utsätts för rasism, visar forskning från USA. Mödradödligheten i USA är ett tydligt exempel där svarta kvinnor löper tre till fyra gånger större risk att dö än vita kvinnor, på grund av rasismen de utsatts för under livet.  Rasism kan leda till ett snabbare biologiskt åldrande av kroppen. När du utsätts för långvarig rasism, vardagsrasism eller strukturell rasism, så skapas en stressreaktion i kroppen som i ...

Vetandets värld Rasism som får kroppen att åldras snabbare

Kan man betala bort sin flygskam?
Många reseföretag erbjuder klimatkompensation. Vad innebär det? Har det någon effekt eller är det bara ett sätt att rättfärdiga onödig och miljöskadlig konsumtion? Kritiker säger att klimatkompensation aldrig kan ta bort skadliga koldioxidutsläpp som en gång är gjorda. Men projekt för att kompensera utsläppen kan trots det skapa nyttiga insatser för ett bättre klimat, säger andra. Så hur ska man göra? Bäst är kanske att inte flyga, men om man ska kompensera gäller det att veta vad pengarna går till, att d...

Vetandets värld Kan man betala bort sin flygskam?


Kan man betala bort sin flygskam?
Många reseföretag erbjuder klimatkompensation. Vad innebär det? Har det någon effekt eller är det bara ett sätt att rättfärdiga onödig och miljöskadlig konsumtion? Kritiker säger att klimatkompensation aldrig kan ta bort skadliga koldioxidutsläpp som en gång är gjorda. Men projekt för att kompensera utsläppen kan trots det skapa nyttiga insatser för ett bättre klimat, säger andra. Så hur ska man göra? Bäst är kanske att inte flyga, men om man ska kompensera gäller det att veta vad pengarna går till, att d...

Vetandets värld Kan man betala bort sin flygskam?

Hur miljövänligt är semestertåget – egentligen?
Tåg är bra för miljön får vi ofta höra, men är det så överallt? I vissa länder är det diesel som gäller. På andra ställen är det koleldad el. Det gör att tåg inte alltid är bästa miljöalternativet. Vi reder ut skillnaderna mellan olika färdsätt för den klimatsmarta semesterfiraren. Följ med från Stockholm till Paris, samtidigt som vi rådfrågar experterna om var det är bäst för klimatet och miljön att välja tåg, buss eller bil. Jörgen Larsson är konsumtionsforskare på Chalmers i Göteborg och han har skapa...

Vetandets värld Hur miljövänligt är semestertåget egentligen?

Hur miljövänligt är semestertåget – egentligen?
Tåg är bra för miljön får vi ofta höra, men är det så överallt? I vissa länder är det diesel som gäller. På andra ställen är det koleldad el. Det gör att tåg inte alltid är bästa miljöalternativet. Vi reder ut skillnaderna mellan olika färdsätt för den klimatsmarta semesterfiraren. Följ med från Stockholm till Paris, samtidigt som vi rådfrågar experterna om var det är bäst för klimatet och miljön att välja tåg, buss eller bil. Jörgen Larsson är konsumtionsforskare på Chalmers i Göteborg och han har skapa...

Vetandets värld Hur miljövänligt är semestertåget egentligen?


Han är chef för barnhälsan i världen
Professor Stefan Swartling Peterson är medicinsk chef för Unicef. Förr räddade han småbarn från feber, nu vill han stoppa tonåringar från självmord, våld, olyckor och ofrivilliga graviditeter. Sveriges radios globala hälskorrespondent Johan Bergendorff möter honom på konferensen EAT Stockholm Food forum. Stefan Swartling Peterson började toppjobbet på Unicef 2016 och är tjänstledig från jobbet som professor i global hälsa vid Uppsala universitet. Tidigare har han även forskat vid Karolinska institutet och...

Vetandets värld Han är chef för barnhälsan i världen

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen
Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.   I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geolog...

Vetandets värld Månen ändrade månlandningen vetenskapen

Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)
Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan. Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en ol...

Vetandets värld Svenska uppfinnare Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)


Polarpriset – hiphopens teknikutvecklare och folkbildare
En av hiphopens pionjärer, Grandmaster Flash, belönas med årets Polarpris. Vi djupdyker i forskningen om scratching, hiphopens teknikutveckling och hur musikformen används som folkbildning. Hiphop idag är en mångmiljardindustri spridd över hela världen. Ofta kallas den fortfarande för en ungdomskultur, men pionjärerna är i övre medelåldern eller äldre Grandmaster Flash är 61 och det var över 40 år sedan musikstilen och hela kulturen omkring föddes i Bronx, New York. Men i år var första gången Polarprise...

Vetandets värld Polarpriset hiphopens teknikutvecklare och folkbildare

Månen – människorna som tog oss dit
En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  Vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin i...

Vetandets värld Månen människorna som tog oss dit

På historielektionen är alla elever samma "vi" (R)
Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på. Skolämnet historia innebär en möjlighet både att tona ner och att underbygga konflikter mellan och inom samhällen. Det menar nyblivna doktorn i didaktik vid Mälardalens högskola Karin Sandberg. Berättelser som berör behövs för att engagera eleverna, säger Anna-Karin Johansson, speciallärare på Käpplundaskolan i Skövde, och därför används också mycket populärkultur inom historieun...

Vetandets värld historielektionen är alla elever samma "vi" (R)


Återplanterad regnskog öppnar för ny forskning
I Vetandets värld besöker vi regnskogen på Borneo, som för 20 år sedan var ett skövlat område men som återbeskogats genom ett forskningsprojekt. Möt forskare och studenter som tar kunskapen vidare. På mark som för 20 år sedan var skövlad har forskarna i projektet Så ett frö fått inhemsk regnskog att växa upp. Nu börjar de utvärdera de försökt som gjorts under projektets gång. Ska plantor helst sås i ljusluckor, eller i långa rader? Vilka träd fungerar bäst när det gäller att lagra kol och när det gäller at...

Vetandets värld Återplanterad regnskog öppnar för ny forskning

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage
Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är u...

Vetandets värld Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage

Pojke utan skadestånd efter att ha fått narkolepsi
Isak, som vi har valt att kalla honom, är idag tolv år och har sömnsjukdomen narkolepsi. Han fick pandemrixsprutan på sin 3-årsdag, men har inte fått skadestånd. Vetenskapsradion granskar varför. Pandemrix var den spruta som alla svenskar uppmanades att ta under svininfluensa-pandemin 2009-2010. Narkolepsi har alltid drabbat ett fåtal, men efter svininfluensan ökade den markant hos de som hade vaccinerat sig. När Vetenskapsradion granskar den vetenskapliga rapport som ligger till grund för vilka som får ...

Vetandets värld Pojke utan skadestånd efter att ha fått narkolepsi


Digitala verktyg blir obligatoriskt i förskolan
Från i sommar står det i förskolans läroplan att förskolor ska använda digitala verktyg, som surfplattor, med barnen. Förskoleforskarna är entusiastiska. Men det saknas forskning om små barn och digital teknik. Från och med första juli är det obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan. När digital teknik är vardag för barnen måste förskolan hjälpa dem att använda den på ett vettigt sätt, menar en del forskare. Men andra menar att reformen strider mot principen att skolan ska vila på vetenskap...

Vetandets värld Digitala verktyg blir obligatoriskt i förskolan

Antropologerna som stoppar ebola
I Kongo-Kinshasa pågår ett ebolautbrott som dödat 1300 personer hittills. Nu sätts hoppet till att antropologer kan vinna folkets förtroende och stoppa attackerna mot läkare och sköterskor. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt östra Demokratiska republiken Kongo där världens näst största ebolaepidemi just nu härjar och som vissa ansvarig säger är utom kontroll på grund av befolkningens misstänksamhet mot insatsen och ständiga gerillaanfall. Vi bekämpar ett av världens f...

Vetandets värld Antropologerna som stoppar ebola

Alexandre Antonelli – ny chef där Darwin forskade (R)
Biologen Alexandre Antonelli brinner för att sprida kunskap om biologisk mångfald. I år blev han forskningschef för anrika Kew Gardens i London, de botaniska trädgårdarna med världskänd forskning. Alexandre Antonelli drömmer om att utforska de digitala möjligheterna på sitt nya jobb för att minska det botaniska kunskapsgapet mellan forskarna och allmänheten. Och han tycker att det är viktigt att kunna se skönheten i de minsta varelserna på jorden. Vi träffar honom i de tropiska växthusen i botaniska trädg...

Vetandets värld Alexandre Antonelli ny chef där Darwin forskade (R)


Stjärnskådning vid solförmörkelse gav Einstein rätt
Den 29 maj 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna. Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg. Det här blev ...

Vetandets värld Stjärnskådning vid solförmörkelse gav Einstein rätt

Kameran vet vem du är – och hur du känner dig
Kameror som känner igen ansikten blir allt vanligare. De används redan av polisen och kommer snart till butikerna för att känna igen kunder. Vill vi ha dem där? I Kina används ansiktsigenkänning för att övervaka medborgarna i realtid. Det får man inte i Sverige. Men polisen utvecklar system för att identifiera misstänkta brottslingar enbart med hjälp av en bild och en smart kamera. Och i ett av Stockholms modernaste köpcentrum kommer snart kameror som analyserar kunderna. Var går gränsen för när det blir ...

Vetandets värld Kameran vet vem du är och hur du känner dig

Kroppen överlistar bantaren
Sluta banta, det är ingen idé! Det är budskapet från överviktsforskaren Erik Hemmingsson. Hemmingsson menar att större delen av de faktorer som påverkar vår vikt är bortom vår kontroll. Erik Hemmingsson kom i slutet av 2018 med boken Slutbantat. Där delar han efter tjugo års forskning med sig av insikter och åsikter om övervikt och fetma. Ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning är överviktig idag. Överviktiga lever under stor press, både av samhällets dömande attityder och av sina egna känslor av sku...

Vetandets värld Kroppen överlistar bantaren


Oro för forskningens frihet i Ungern
Staten vill ha större kontroll över utbildning och forskning i Ungern. Universitet tvingas stänga och Vetenskapsakademin är på väg att fråntas sitt inflytande. Vad är det som händer under Orbáns regering? Utvecklingen i Ungern oroar den svenska Vetenskapsakademin. Regeringen i Budapest vill motarbeta genusforskning och liberal kritisk teori på universiteten. Vetenskapsakademin ska inte längre styra över forskningsanslag och kritiska akademiker hängs ut i tidningar som "agenter" för filantropen George Soros...

Vetandets värld Oro för forskningens frihet i Ungern

Urfolken – en stark röst för att skydda naturen
Den kunskap som världens urfolk har om naturen kan hjälpa till i arbetet med att rädda den hotade biologiska mångfalden. Det är också viktigt för urfolken att var en del av det arbetet. Prasert Trakansuphakon från Karenfolket i Thailand och Edna Kaptoyo från Pokotfolket i Kenya jobbar båda med frågor som rör urfolkens traditionella kunskap och det omgivande samhället. Bland annat var de i Paris när IPBES, den mellanstatliga panelen för biologisk mångfald, presenterade sin första globala rapport. Rapporten...

Vetandets värld Urfolken en stark röst för att skydda naturen

Långt kvar till halva makten för världens kvinnor
I maj 2019 firar vi hundra år av kvinnlig rösträtt i Sverige. Men det finns fortfarande länder som inte ger kvinnor samma rösträtt som män, och i världens parlament är bara knappt en fjärdedel kvinnor. Omkring hälften av världens befolkning bor i verkliga demokratier som respekterar mänskliga rättigheter som åsiktsfrihet och pressfrihet. Och rätten att rösta är en fundamental mänsklig rättighet, även om vissa regimer manipulerar valresultaten, säger forskaren Anna Lührmann på V-Dem Institute i Göteborg. M...

Vetandets värld Långt kvar till halva makten för världens kvinnor


Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Den långa vägen dit
Fredag den 24 maj är det 100 år sedan Sveriges riksdag beslutade om rösträtt även för kvinnor. Två år senare gick svenska kvinnor för första gången till val. Men vägen till rösträtten var lång. Historikern Josefin Rönnbäck berättar om Signe Bergman och andra viktiga kvinnor som förde rösträttskampen i Sverige. Hur bedrev de sitt arbete? Och hur såg motståndet ut i det samhälle som de ville förändra? Intervjun sändes första gången i Vetandets värld den 18 december 2018. Programledare: Peter Normark peter....

Vetandets värld Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Den långa vägen dit

Vägen till kvinnors rösträtt i Sverige
Fredag den 24 maj är det 100 år sedan Sveriges riksdag beslutade om rösträtt även för kvinnor. Två år senare gick svenska kvinnor för första gången till val. Men vägen till rösträtten var lång. Historikern Josefin Rönnbäck berättar om Signe Bergman och andra viktiga kvinnor som förde rösträttskampen i Sverige. Hur bedrev de sitt arbete? Och hur såg motståndet ut i det samhälle som de ville förändra? Intervjun sändes första gången i Vetandets värld den 18 december 2018. Programledare: Peter Normark peter....

Vetandets värld Vägen till kvinnors rösträtt i Sverige

Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Långt kvar till halva makten för världens kvinnor
I maj 2019 firar vi hundra år av kvinnlig rösträtt i Sverige. Men det finns fortfarande länder som inte ger kvinnor samma rösträtt som män, och i världens parlament är bara knappt en fjärdedel kvinnor. Omkring hälften av världens befolkning bor i verkliga demokratier som respekterar mänskliga rättigheter som åsiktsfrihet och pressfrihet. Och rätten att rösta är en fundamental mänsklig rättighet, även om vissa regimer manipulerar valresultaten, säger forskaren Anna Lührmann på V-Dem Institute i Göteborg. M...

Vetandets värld Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Långt kvar till halva makten för världens kvinnor


Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Mytomspunnet tal från 1913 återfunnet
I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörel...

Vetandets värld Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Mytomspunnet tal från 1913 återfunnet

På upptäcksfärd med Planeterna
Med musik från "Planeterna" av Gustav Holst tar vi en resa ut i vårt solsystem. Vad händer på Mars? Hur ser det ut allra närmast solen? Och var kan liv tänkas finnas bortom vår egen stjärna? Gustav Holst (1874-1934) inspirerades av astrologin och de antika gudarna när han skrev sitt verk "Planeterna". Musiken har kommit att inspirera otaliga musikskapare, inte minst John Williams och hans filmmusik till Star Wars. Vetandets värld spelas in inför publik på Berwaldhallen, med utgångspunkt från verket "Plane...

Vetandets värld upptäcksfärd med Planeterna

Det gyllene riset ska rädda barn från blindhet
Med hjälp av ett genmodifierat gyllenfärgat ris vill Bangladesh regering ge landets fattiga en mer näringsrik kost. Barn som idag blir blinda på grund av A-vitaminbrist ska räddas till ett seende liv. 20% av befolkningen i Bangladesh lider av vitamin-A-brist. Det rör sig främst om fattiga människor på landsbygden som drabbas eftersom de äter en ensidig vitaminfattig diet av vitt ris. Bangladesh regering anser att detta skulle kunna lösas om främst fattiga människor får tillgång till det Gyllene Riset, som ...

Vetandets värld Det gyllene riset ska rädda barn från blindhet


Språkapp i vården – Ett ja kan bli livsavgörande
Svenska läkarstudenter har skapat en språkapp för vården som nu lanseras internationellt. Korrekta frågor ställs till patienter som får svara ja eller nej på sitt hemspråk i akuta vårdsituationer. Eftersom det råder brist på sjukvårdstolkar upplevde läkarstudenterna behovet av stöd. De skapade därför en översättarapp med 500 fraser på hittills 20 språk. I Vetandets Värld testas appen av en distriktsläkare och en hälsoreporter. Än så länge har den sina begränsningar eftersom patienterna inte kan ställa frå...

Vetandets värld Språkapp i vården Ett ja kan bli livsavgörande