Vetenskap och hälsa

Vetenskap och hälsa Podcast

Populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne.

Lärdomar från tidigare pandemier
I detta avsnitt från Vetenskap & hälsa gräver vi djupare i tidigare pandemier, lär oss om mer om pandemins olika faser och om vilka lärdomar vi fått från såväl pesten som spanska sjukan. Peter Nilsson, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus och Bodil Persson, som doktorerat i pesten i Skåne, berättar mer....

Hjälp vid långvarig smärta
I veckans poddavsnitt möter vi smärtforskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet för att lära oss mer om smärta och vad som sker när den blir långvarig. Vad händer i kroppen och vad finns det för hjälp att få? Marcelo Rivano Fischer, forskare och läkare, reder ut begreppen. Vi möter artrosforskaren Martin Englund, läkare vid Skånes universitetssjukhus, som undersökt förskrivning av opioider vid artros, och smärtläkaren Henrik Grelz som forskar på opioider vid Lunds universitet, berättar m...

Covid-19-special
Vad är det som händer när djursmittor plötsligt börjar smitta även oss människor? Varför utvecklas vissa till stora epidemier medan andra kvävs i sin linda? Vad är en superspridare? Det är några av de frågor vi diskuterar i den här podden. Gäst i studion är Joakim Esbjörnsson-Klemendz, docent i virologi vid Lunds universitet....


De hjälper ofrivilligt barnlösa
Låga fertilitetstal är ett växande problem som börjar märkas i allt fler länder. Orsakerna till varför det är så är förmodligen många, både biologiska och sociopolitiska och att inte skaffa barn kan vara både självvalt och ofrivilligt. I den här podden fokuserar vi på den ofrivilliga barnlösheten, vad man vet om orsakerna och vilken hjälp som finns att få. Vi diskutera dessa frågor med Margareta Kitlinski och Aleksander Giwercman, båda överläkare inom reproduktionsmedicin vid Reproduktionsmedicinskt centru...

Det händer i hjärnan när vi tränar
Hur påverkas vår hjärna av träning? Vi möter forskare i neuroinflammation från Lunds universitet som i epidemiologiska studier följt nära 200 000 Vasaloppsåkare och lika många ur övriga befolkningen. Här berättar de om resultaten....

Forskning om gott åldrande
Vad kan vi göra för att förbättra vår möjlighet till att få ett gott åldrande? Och vilka faktorer är viktiga för livskvaliteten? Vilka riskfaktorer förklarar varför en del blir sjuka - medan andra fortsätter att vara friska långt upp i åldern? Vi träffar Sölve Elmståhl, geriatriker och överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet....


Falska förhoppningar som handelsvara
Den medicinska forskningen gör ständigt stora framstegen och har hjälpt många människor. Samtidigt har det öppnat upp för oseriösa aktörer som vill tjäna pengar på människors desperation och längtan. Vi intervjuar Susanne Lundin som är professor i etnologi vid Lunds universitet, och som i sin forskning har intresserat sig för de gråzoner som kan uppstå kring organ-, fertilitets- eller stamcellsresor....

Förebygga psykisk ohälsa – går det?
I den här podden diskuterar vi olika möjligheter att förebygga psykisk ohälsa. Vi pratar om vad primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin gör, vi får höra vad som görs för att få ner antalet självmord och vad som finns att göra för att förhindra att människor fastnar i spelberoende....

Barn med adhd
Barn med adhd by Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne...


Vårt åldrande
Vårt åldrande by Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne...

Kost och cancer
Charkuterier, det vill säga mat som korv, bacon eller annat processat kött har klassats som cancerframkallande. Men hur farligt är det att äta en korv då och då, kan man få cancer av för mycket socker, vad säger forskningen om kaffe och finns det mat som skyddar mot cancer? Vi får hjälp att reda ut vad forskningen säger i dessa frågor av Isabel Drake som är epidemiolog vid Lunds universitet och forskar bland annat på vilken betydelse vår livsstil och våra gener har för vår hälsa och för risken att insjukna...


Kartlägger cancercellernas fingeravtryck
Hur kan kunskap om förändringar i cancertumören leda till nya behandlingar? Vad skiljer en cancercell från en vanlig cell? Vi träffar Thoas Fioretos, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne, som berättar om sin forskning inom klinisk genetik och om hur han och kollegornas intresse riktades mot en viss molekyl på ytan av blodcancerceller – och vad det lett vidare till. Vi får också höra om hur forskare i Lund 1956 lyckades ta bilden som visade att vi har 46 kromosomer i ce...

Hälsolarm och siffrornas magi
Ena dagen får vi cancer av att dricka kaffe, nästa dag kan vi läsa om att kaffedrickare lever längre än de som inte dricker kaffe. Vi bombarderas av påstående om  vad som är bra eller dåligt för vår hälsa men hur ska vi tolka dem och behöver vi bry oss överhuvudtaget? För att reda ut dessa frågor har vi bjudit in Jonas Manjer, som är professor vid Lunds universitet och bröstkirurg vid Skånes universitetssjukhus. Som epidemiolog försöker han besvara frågor om vem som löper risken att bli sjuk och när....

Reparera hjärnan
Våra blodkroppar förnyas hela tiden och det gör också våra hudceller. Men när hjärncellerna dör, som till exempel vid Alzheimers och Parkinsons sjukdom, eller i samband med en stroke, så bildas inga nya hjärnceller. Men finns det verkligen ingen möjlighet att ersätta de förlorade hjärncellerna? För att reda ut frågan har vi bjudit in Malin Parmar, som är professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet och som forskar på olika möjligheter att reparera hjärnan....


Screening – potentiellt sjuk
Det är många som drar en lättnadens suck när provsvaret från screeningundersökningen inte visade några ”fynd” utan är normalt. Att på detta sätt söka efter sjukdomar – eller förstadier till sjukdomar – i symtomfria människor, har uppenbara fördelar: behandling kan sättas in i tidigt skede. Samtidigt finns det aspekter av screening som vi kanske inte tänker så ofta på. Vi träffar Christine Kumlien, forskare vid Malmö universitet och sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus, som forskar på screeningen....

Vänner och ovänner i munnen
Vi har alla ungefär 10 biljoner bakterier i munnen. Det låter kanske obehagligt, men är inte farligt: bakterierna är normalt sett våra vänner, utvecklade i samspel med människorna under evolutionens gång. Det är bara när balansen mellan bakterier och värd störs som vissa bakterier blir våra ovänner, vilket kan leda till karies eller tandlossning....

Prostatacancer i fokus
Prostatacancer är mannens vanligaste cancersjukdom, varje år upptäcks 10 000 nya fall i Sverige. Dödligheten är dock betydligt lägre, 2 400 män dör i sjukdomen varje år. Väldigt många prostatacancrar är "snälla" och ska bara följas, utan att behandlas. Men hur vet vi vem som har en "snäll" respektive en aggressiv cancer? Och är det meningsfullt att alla PSA-testas och vad menas med organiserad PSA-testning? Den här podden handlar om hur sjukdomen diagnostiseras och behandlas idag och hur det kan komma att s...


Sepsis – när en infektion blir livshotande
Vad händer i kroppen när en vanlig infektion utvecklas till ett livshotande tillstånd? Vilka symtom ska man vara uppmärksam på? Vilken forskning pågår för att förbättra vården vid sepsis? I det här avsnittet möter Vetenskap & hälsa forskaren och läkaren Adam Linder....

Migrän – forskning blir verklighet
En miljon svenskar lider av migrän och i hela världen är 850 miljoner människor drabbade. Men varför får man migrän, vad är det som händer i hjärnan och hur fungerar de nya medicinerna som precis blivit godkända? I podden får vi träffa Lars Edvinsson, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, där han i snart 40 år forskat på migrän. Tidigare i år blev tre nya läkemedel, som bygger på Lars Edvinssons forskning på signalmolekylen CGRP, godkända för behandling av svår migrän...

Medicinsk etik i fokus
Vem avgör vad som är etiskt rätt att göra inom medicin och forskning? Och hur angriper en medicinetiker ett etiskt dilemma? I det här avsnittet möter vi Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet....


De osynliga barnen – ojämlikhetens pris
Hur mår barn i Sverige idag? Och hur påverkar de sociala skillnaderna, alltså de skillnader som inte beror på våra gener, vår hälsa, och hur ska vi skapa en så bra förutsättning för barn som möjligt? I veckans podd träffar vi Marie Köhler, barnhälsoöverläkare och enhetschef för Kunskapscentrum Barnhälsovård i Region Skåne som förra året skrev klart sin avhandling vid Lunds universitet om utsatta och sårbara barn....

Stroke - nu ska uppföljningen bli bättre
Ungefär 25 000 patienter insjuknar i stroke varje år, och ungefär 140 000 personer i Sverige har haft en stroke. Socialstyrelsen har nu kommit med nya nationella riktlinjer för strokevården, som förhoppningsvis ska göra vården mer jämlik oavsett var man bor....

Aggressivt och normbrytande beteende hos barn
Vad innebär det att ett barn har ett antisocialt eller normbrytande beteende? Vilka signaler och riskfaktorer ska man vara uppmärksam på? Och hur kan man hjälpa barn med ett aggressivt beteende? Vi träffar Björn Hofvander, forskare vid Lunds universitet och psykolog vid Rättspsykiatri, Skånevård Sund inom Region Skåne, som bland annat forskar på aggressivt och normbrytande beteende hos barn....


Sjuk av alla mediciner – om äldres läkemedel
Undersökningar visar att var tredje äldre person som läggs in akut på sjukhus, har hamnat där på grund av läkemedelsbiverkningar. Och 4 av 5 äldre patienter har någon form av läkemedelsrelaterade problem. De blir alltså sjuka av de mediciner som skulle göra dem friska. I podden träffar vi Patrik Midlöv, professor och distriktsläkare, och Cecilia Lenander, apotekare, som har forskat på säkrare läkemedelsvändning inom primärvården....

Grön starr – en lurig ögonsjukdom
Grön starr, eller glaukom, är en ögonsjukdom som i första hand drabbar äldre personer, och är den vanligaste orsaken till blindhet i västvärlden. Som väl är händer det mer sällan nuförtiden, eftersom behandlingen blivit mer effektiv och sjukdomen upptäcks tidigare. Men det finns fortfarande de som inte märker att de drabbats förrän de fått omfattande skador på ögat. Eva Bartonek samtalar med Anders Heijl, som är ögonläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, om vikten av att ...

Specialpodd: Så funkar ditt blodsocker
Vårt blodsocker påverkas av vad vi äter, om vi är stressade och hur vi rör oss. Vi mår inte bra när det är för lågt och vi kan bli sjuka om det är för högt under en längre tid. Vad är det som händer i kroppen, och vad ska vi tänka på nu när vi närmar oss julen med alla dess lockelser och läckerheter?...


Från spänning till diagnos – om spelberoende
Dagligen översköljs vi av reklam för en mängd olika on line-spel. Vi lockas med spänning, stora vinstsummor och snabba utbetalningar. Spelen finns ofta bara ett klick bort och de kan nås varsomhelst ifrån och närsomhelst på dygnet. Innebär det att risken är större idag än tidigare att fastna i spelberoende? I podden träffar vi Anders Håkansson, Sveriges förste medicinprofessor i spelberoende....

När död blir liv
Organtransplantation kan göra det möjligt att leva vidare för någon som är livshotande sjuk. Men hur mår de som får ett nytt organ? Vad innebär det att vara hjärndöd, och vad är det för skillnad på varm och kall död? I den här podden träffar vi Anna Forsberg, sjuksköterska och professor, som har många års erfarenhet av att möta personer som väntar på nya organ....

Går det att sola säkert?
Vi nordbor är ett soltörstande folk och visst kan det vara skönt att sola. Många känner att de laddar batterierna och även forskningen har visat att solen har en hel del positiva effekter på vår hälsa. Samtidigt ökar antalet fall av malignt melanom, och den största bidragande faktorn är våra sol(o)vanor. Så hur ska vi förhålla oss till solen?...


Celiaki - när gluten blir ett problem
Varför får man celiaki? De flesta svenskar äter mycket mjölbaserad mat, som pizza, kex, müsli och gröt. Hälften av oss har också de gener som ger en risk för celiaki (glutenintolerans). Ändå tillhör inte celiaki de stora folksjukdomarna – så någon ytterligare faktor krävs tydligen för att sjukdomen ska utlösas. Vi möter Daniel Agardh, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus....

Den besvärliga yrseln
Den som får en yrselattack känner det som om världen plötsligt börjat snurra och blivit omöjlig att kontrollera. Upplevelsen är mycket obehaglig och ångestskapande. Men yrsel tyder sällan på någon farlig sjukdom, och det går att bekämpa besvären genom att träna sin balans. Det menar Eva Ekvall Hansson, forskare vid Lunds universitet och Mikael Karlberg, öronläkare vid Skånes universitetssjukhus och Trelleborgs lasarett....

Tjockkänslor och ätstörningar
Hur kommer det sig att vårt förhållande till mat ibland blir så komplicerat? Hur kan man hjälpa närstående som lider av en ätstörning? Och ska man bli orolig om ens barn bara vill äta potatis? Vetenskap & hälsa träffar forskaren Per Johnsson vid Lunds universitet för att ta reda på mer om tjockkänslor och ätstörningar....


Stressen – fruktad men livsviktig
Vad händer i kroppen när vi blir stressade? När blir stressen skadlig? Vad kan vi göra för att motverka det? I det här programmet möter vi stressforskarna Frida Eek och Roger Persson, båda vid Lunds universitet....

När hjärtat inte orkar
Hos patienter med hjärtsvikt har hjärtat inte längre kraft att pumpa ut allt det blod som kroppen behöver för att få syre och näring. Minst 200 000 personer i Sverige, omkring två procent av befolkningen, lider av hjärtsvikt. Sjukdomen drabbar mest äldre personer, men orsakas inte så mycket av åldern i sig som av sådant som styva blodkärl, högt blodtryck eller ärrbildning efter en hjärtinfarkt....

Fruktade bakterier och nya strategier
Det är ingen överdrift att säga att antibiotika revolutionerade sjukvården då den började användas på 40-talet. Den gjorde det möjligt att behandla infektioner som man tidigare dog av och idag är antibiotikan en total förutsättning för den moderna sjukvården. Samtidigt kommer allt fler rapporter om bakterier som blivit resistenta mot antibiotika och numera hör vi också om superbakterier som ingenting biter på. Håller vi på att förlora antibiotikan och har vi i så fall några alternativ?...


Så vill de tackla havandeskapsförgiftning
Havandeskapsförgiftning, eller preeklamsi, är ett stort problem i världen. Ungefär var 10:e minut dör en kvinna på grund av havandeskapsförgiftning och även i länder med bra mödravård kan tillståndet bli allvarligt med negativa effekter både för mamma och barn. Och än så länge finns ingen effektiv behandling. Orsaken till sjukdomen har länge varit okänd men för tio år sedan lanserade lundaforskarna Stefan Hansson och Bo Åkerström en förklaring och tillsammans har de nu kommit en bra bit på väg att utveckla...

Epilepsi i nytt ljus
Det finns runt 100 miljarder nervceller i hjärnan som kommunicerar med varandra med hjälp av elektriska impulser. Ibland blir dessa överaktiva, vilket kan ge ett epileptiskt anfall. I veckans poddavsnitt möter vi två forskare som båda studerar epilepsi. Mérab Kokaia har med hjälp av optogenetik lyckats styra vissa nervceller från levande hjärnvävnad från människa. Christine Clementson söker efter sätt att säkert veta om ett epileptiskt anfall ägt rum, och om det kommer att inträffa igen....

Influensa - en sjukdom vi inte kan bli av med
Vissa virussjukdomar kan framgångsrikt bekämpas med vaccin, som smittkoppor som nu är helt utdöd som sjukdom. Men influensa kommer vi att få leva med, eftersom sjukdomen ständigt formar om sig till nya varianter....


När språket inte flyter
De allra flesta barn utvecklar sitt språk utan problem, så att de både förstår vad andra säger och själva kan göra sig förstådda. Men ibland hakar utvecklingen upp sig, och då talar man om språkstörning. Ketty Holmström och Olof Sandgren berättar i podden om de milstolpar för språkutveckling som barn normalt sett passerar, och vad föräldrar, förskola och skola kan göra när ett barn visar sig ha språkstörning....

D-vitamin – inte bara för skelettet
Att D-vitamin är bra för skelettet är kanske ingen nyhet men visste ni att D-vitamin kan spela roll för dödligheten i olika cancersjukdomar, att det kan påverka risken att drabbas av diabetes, hjärtinfarkt, stroke eller till och med påverka immunförsvaret? Ny forskning visar att D-vitamin kan ha en mycket större betydelse för vår hälsa än vi tidigare trott....

Det händer i kroppen när du tränar
Virvlar blodet snabbare hos en vältränad person? Kan vi motverka musklernas åldrande genom träning? Och påverkar träningen vårt immunsystem? Ja, att det är bra för hälsan att röra på sig har vi alla hört. I den här podden träffar vi forskare vid Lunds universitet som vet mer om vad som egentligen händer i kroppen när vi börjar träna. Katarina Ehrenborg studerar hur träningen påverkar hjärtats pumpförmåga och Ola Hansson är expert på gener. Vi får också lära oss mer om högintensiv träning och vilka effekter ...


Pendlingens pris
Att pendla ger tillgång till en större arbetsmarknad och andra bostadsmöjligheter. Men pendlingen har också nackdelar, som inte uppmärksammats lika mycket. Ingela Björck har träffat forskarna Kristina Jakobsson och Kristoffer Mattisson som studerar hur resorna påverkar vår hälsa....

Konstgjort blod
Tillgången på blod kan betyda skillnaden mellan liv och död – och i vissa fall är det ont om blod av rätt sort. Forskare vid Lunds universitet försöker därför tillverka konstgjort blod. Ett projekt handlar om att omvandla hudceller till röda blodkroppar, ett annat om att utvinna det syretransporterande ämnet hemoglobin ur växter. Ingela Björck har träffat Johan Flygare och Leif Bülow....

Så påverkar munnen resten av kroppen
Trots att munnen ofta har behandlats styvmoderligt, står det klart att munhälsan påverkar resten av kroppen – och tvärtom. Ny forskning visar till exempel på samband mellan tandlossning och risken för hjärtinfarkt. I den här podden möter Aktuellt om vetenskap och hälsa Björn Klinge, övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola...


Artros – vad vet vi idag?
Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären. Vid Lunds universitet arbetar forskare bland annat med att hitta nya biomarkörer med vars hjälp man kan ställa diagnos på sjukdomen och följa dess utveckling. Aktuellt om vetenskap och hälsa har träffat fysioterapeuten Carina Thorstensson och forskaren André Struglics....

Forskarporträtt: Anette Agardh om att forska på sexuell hälsa i Uganda
Anette Agardh är docent i global hälsa vid Lunds universitet och har bedrivit forskning på sexuell hälsa och rättigheter i många olika länder, även Sverige. Sedan 2002 har hon varit engagerad i frågor kring sexuell hälsa bland unga i Uganda. Aktuellt om vetenskap och hälsa har träffat henne i Uganda och fått en inblick i hennes arbete där. Vi samtalade också om hennes studier bland unga i Sverige, där hon sett att 35 procent av unga kvinnor och 17 procent av unga män någon gång utsatts för en sexuell handli...

Endometrios – orsak, diagnos och behandling
Var tionde kvinna lider av endometrios, men varför tar det sådan tid att få diagnos? Finns det riskfaktorer för att utveckla endometrios, och hur kan vården hjälpa de som drabbas? Och när ska man söka hjälp för samlags- eller menssmärtan? I veckans podd pratar vi om endometrios med Johanna Nordengren, överläkare och specialist inom obstetrik och gynekologi vid Skånes universitetssjukhus....


Fästingen i fokus: om borrelia, TBE och andra fästingburna infektioner
Hur klarar fästingen av att bära runt på TBE-virus och borrelia-bakterier, när vi människor kan bli så sjuka av dem? Och hur kommer det sig att en del människor är rena fästingmagneter? Katharina Ornstein, forskare vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Region Skåne berättar bland annat vad som händer om borrelia inte behandlas och vad vi ska vara uppmärksamma på efter att ha vistats i fästingtäta områden. Lars Råberg som forskar på borrelia hos sorkar tar oss med på fästingjakt strax utanför Lund d...

Våra vänner tarmbakterierna
Vi lever i ett symbiosförhållande med våra tarmbakterier. Men vad är det för tjänster de gör och vad händer om den finstämda balansen i tarmen rubbas? Kan vi hålla oss friska genom att tillföra nyttiga bakterier eller styra dem med vad vi äter? Och kan sjukvården ta hjälpa av de ”snälla” bakterierna för att hålla de ”onda” på avstånd? Vi har träffat Bengt Jeppsson, professor emeritus och tidigare överläkare, som reder ut begreppen kring våra vänner tarmbakterierna....

Vaccinationer som förpassar sjukdomar till medicinhistorien
Skulle vi kunna få hjälp av vacciner i kampen mot antibiotikaresistensen? Eller vaccinera bort cancer och inflammation i blodådrorna? Och vad var det egentligen som hände när en del drabbades av narkolepsi efter vaccinationerna mot svininfluensan 2009? Kristian Riesbeck, vaccinationsforskare vid Lund universitet och överläkare vid Labmedicin inom Region Skåne, tar oss med på en resa genom vaccinationshistorien....


När minnet sviktar
Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom men all glömska är inte demens. Så när ska man börja bli orolig? Vad vet man om orsakerna till demens idag och hur långt har forskningen kommit i sina ansträngningar att ta fram ett botemedel? Och hur är det att vårda någon med demens? Anhöriga till demenspatienter vittnar om en tung börda. Kan utbildning av anhöriga bidra till minskad börda? I den här podden får vi träffa Oskar Hansson som är läkare och forskar om demens, och Beth Dahlrup, demenssjuksköterska som for...

Braiga bär
Bär innehåller både vitaminer, fibrer och polyfenoler, ämnen som ger bären deras färg och fungerar som skyddande antioxidanter i kroppen. Forskarna Cecilia Holm och Karin Berger har visat att en del bär fungerar bättre mot fetma än andra bär. Vi får också höra om bäret vars effekter inte är riktigt de som reklamen säger....

Smärta, ett nödvändigt ont – eller?
Hur vanligt är det med långvarig smärta, och vad kan man göra åt problemet? Och hur forskar man egentligen om en sådan sak som smärta? Långvarig smärta innebär en stor påverkan på livskvaliteten för dem som är värst drabbade. Kortvarig smärta är lättare att hantera, men skulle kunna förebyggas bättre bland annat inom vården. I den här podden möter vi två forskare, Marcel Rivano Fischer och Anna Sellgren Engskov, som arbetar med långvarig respektive kortvarig smärta....


Varför blir vi mer allergiska - kan vi vända trenden?
Lever vi på ett sätt som skapar mer allergier? Och går det att träna bort en allergi eller äta sig friskare? Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar hur vi kan påverka allergierna genom vårt sätt att leva. Cecilia Svedman, lektor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus reder ut varför en del naturliga produkter kan orsaka kontaktallergier....

Ny podd om vetenskap och hälsa lanseras 27 april 2016!
Välkomna till Vetenskap & hälsa, vår nystartade poddserie om forskning inom medicin och hälsa. Vi vill på ett intressant och enkelt sätt ge er möjlighet att ta del av spännande forskning som utförs vid Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne....